Christina Olin-Scheller

Ändrade villkor för svenskundervisningen

Det digitala medielandskapet ändrar kraven på förmågan att läsa och att skriva. Samtidigt uppstår andra förutsättningar för lärande. Forskaren Christina Olin-Scheller på Karlstads universitet undersöker hur detta påverkar lärarens arbete och undervisningen i svenska.

Ungas relationer till litteratur är ett område som Christina Olin-Scheller länge har varit intresserad av. Hon arbetade tidigare som svensklärare och hennes avhandling ”Mellan Dante och Big Brother” handlar om mötet mellan gymnasieelevers fiktionsvärldar på fritiden och den litteratur som presenteras i svenskundervisningen. I avhandlingen konstaterar hon att eleverna har svårt att förhålla sig till de texter och historiska epoker som ofta behandlas utan kontakt med samtiden. Undervisningens form, innehåll och syfte ligger helt enkelt alltför långt ifrån deras tillvaro.

Knyt an till elevers vardag

- Att läsa och skriva hänger tätt samman med utvecklingen av den personliga identiteten, säger Christina Olin-Scheller. När barn och ungdomar erövrar genrer och uttrycksformer, får de andra perspektiv på tillvaron och ser samhället och tillvaron på nya sätt. Därför är det nödvändigt att lärare känner till vad eleverna gör på sin fritid och att de inser att detta kan utveckla deras kunskaper och förståelse. En sådan medvetenhet är nödvändig för att kunna skapa en undervisning som verkligen griper tag och blir relevant.

Ett avgörande mål måste vara att vidga bilden av vad en läsande och skrivande person är för något. Christina Olin-Scheller menar att ju snävare den bilden är, desto svårare blir det att nå de elever som inte läser och som inte är intresserade av att uttrycka sina tankar och idéer i skrift. Därmed blir det också svårt för dem att utveckla de läs- och skrivfärdigheter som de behöver för att klara sig i samhället.

- I dagens digitala och multimediala samhälle handlar det inte längre bara om att kunna läsa och skriva vanlig text, säger Christina Olin-Scheller. Det utvidgade textbegreppet i styrdokumenten pekar på att det även gäller att kunna tolka film och bilder, hantera digitala medier och att förhålla sig kritisk och granskande till den information vi omges av i vardagen. Allt det här är viktiga förmågor som vi inte får glömma bort i undervisningen.

Digitala miljöer möjliggör gemensamt lärande

För två år sedan började Christina Olin-Scheller arbeta med projektet ”Bortom bokens begränsningar” tillsammans med medie- och kommunikationsforskaren Patrik Wikström, som är verksam vid Högskolan i Jönköping. Det har under en följd av år vuxit fram en medskapande mediekultur på nätet, där deltagarna både är konsumenter och producenter. Bloggandet är ett bra exempel på detta. Men här handlar det om de nätbaserade fiktionstexter och kreativa miljöer som en hel del barn och ungdomar ägnar sig åt efter skolans slut.

De båda forskarna tittar närmare på fanfiction, det vill säga berättelser som bygger vidare på händelser och karaktärer i romaner, tecknade serier, filmer, tv-serier och datorspel. Berättelserna publiceras på forum och communities där deltagarna ger varandra konstruktiv kritik och hjälps åt att komma vidare med sitt skrivande. Man förväntar sig hjälp och stöd av andra som har större kunskap och erfarenhet inom området. Och man kan själv bidra med kommentarer som andra har nytta av i sitt eget skrivande.

- Det här är exempel på närmast idealiska processinriktade lärmiljöer som skolan i vanliga fall bara kan drömma om, säger Christina Olin-Scheller. Skolan har länge fokuserat på individuella utvecklingsplaner och självständigt lärande. Därför är det intressant att se att när lärandet ges fria tyglar, då gör man tvärtom. Deltagarna stöttar varandra, läser varandras texter, hjälps åt och blir medskapande. Här kan en lärare hämta mycket inspiration!

Skrivandet i de här miljöerna bygger på att man ska efterlikna stilen i de berättelser som man utgår ifrån och bygger vidare på. Skribenterna ska lära sig genre och uttryckssätt så att de kan skriva berättelser om exempelvis Harry Potter eller Star Wars som känns autentiska och trovärdiga. Det här är dock en metod som länge har haft dåligt rykte i skolan, där det ju gäller att inte ligga alltför nära någon annans sätt att skriva och att ”skriva med egna ord”.

- Vi måste komma ihåg att det tar lång tid och kräver mycket arbete innan man blir en självständig skribent, säger Christina Olin-Scheller. Därför tycker jag att undervisningen ska vara mer tillåtande och istället ge eleverna hjälp och stöd att utveckla sitt skrivande. En stor fördel med dagens mediekultur är ju att ungdomar skriver mer än någonsin. Men de skriver inte längre för byrålådan, utan för att nå ut och bli lästa. Författaren ses alltså inte längre som det missförstådda geniet. Det finns inte heller någon romantisering eller mystifiering kring skrivandet.

Nya vägar att utveckla elevers textförståelse

Christina Olin-Scheller arbetar också med ett projekt för lärare som går ut på att hitta nya sätt att träna och utveckla elevers läsförståelse. Hittills har hon varit ute på olika skolor under tre terminer och följt lärarnas arbete. Hon har deltagit i lektionsplaneringen och utmanat deras idéer för att få dem att reflektera kring hur de tänker och hur de lägger upp sin undervisning. Lärarna läser samtidigt kurser i litteraturdidaktik för att utveckla sin teoretiska förståelse.

- Lärare måste ges möjlighet att reflektera kring hur de undervisar och att få en inblick i det aktuella forskningsläget, säger Christina Olin-Scheller. Annars blir det svårt för dem att möta de krav som samhällsutvecklingen ställer. Och detta är inget som de kan lämnas att lösa på egen hand, utan det kräver ett långsiktigt och målmedvetet gemensamt arbete.

Inte minst är det nödvändigt att lärarna börjar tydliggöra för sig själva vilka olika förmågor som läsförståelse består av. Det är en viktig förutsättning för att kunna resonera med eleverna kring läsning och läsinnehåll på ett konstruktivt sätt. Här handlar det också om att hjälpa eleverna att utveckla ett metaspråk som gör det möjligt för dem att reflektera kring och att diskutera sin förståelse.

Förhoppningen är att projektet efterhand kan leva vidare i form av forskningscirklar, där lärarna hjälper varandra att ta fram arbetssätt som kan utveckla viktiga förmågor kring läsförståelse hos eleverna. Här finns det en hel del brister och outforskade områden som forskningen och praktiken behöver förstå bättre.

- Svenskundervisningen ska ge eleverna de redskap som de behöver för att hantera det medialandskap vi lever i idag, säger Christina Olin-Scheller. Det innebär förstås inte att klassikerna ska försvinna. Däremot ska de föras in på reflekterande sätt som ökar elevernas litterära förståelse och deras språkliga uttrycksförmåga. Nätet och de digitala medierna spelar redan en stor roll för den språkliga kommunikationen och informationsspridningen i samhället. Det blir även allt viktigare för det litterära skapandet och det litterära samtalet. Nu är det dags att det syns i skolan.

Text: Stefan Pålsson

Senast granskad: 2010-05-31