Villkoren för kunskap och lärande i en digital värld

Hur förändrar sökmotorer och digitala medier villkoren för kunskap och lärande? Vad innebär det för undervisningen i skolan? Detta är frågor som två forskargrupper vid Lunds universitet tillsammans söker svar på.

Olof Sundin och Erik J. Olsson Olof Sundin och Erik J. Olsson Lundaprofessorerna Erik J. Olsson och Olof Sundin driver gemensamt det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Kunskap i en digital värld: tillit, trovärdighet och relevans på nätet. Projektet startade 2013 och pågår till och med 2017, med stöd från Vetenskapsrådet.

Bygger Googles sökresultat på “massans visdom”?

Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi och leder forskargruppen Lund University Information Quality Research Group. Syfter med arbetet är att bedöma kvaliteten på information som skapas genom olika sociala processer, på och utanför nätet, och att undersöka hur den kan utvecklas för att motsvara kraven i ett demokratiskt samhälle.

I det här projektet tittar forskarna närmare på relevans och trovärdighet i de sökresultat som Google och andra sökmotorer levererar. Sökmotorer använder särskilda beräkningsmodeller - sökalgoritmer - för att välja ut vilka webbsidor som är mest relevanta för en sökfråga. De webbsidor som många tycker är bra och som många länkar till, på andra webbplatser eller i sociala medier, rankas högt av sökmotorerna.

Kan man lita på den samlade urvalsförmågan hos de som länkar? Handlar det om "massans visdom"?

- Nej, säger Erik J. Olsson. Enligt forskningen måste den genomsnittliga kompetensen bland de som deltar vara ganska hög för att det verkligen ska handla om "massans visdom". Men de sökalgoritmer som sökmotorerna använder, kan inte bedöma kunskapsnivån hos de som länkar eller tipsar om webbsidor i sociala medier. All spridning tillmäts samma värde.

Baseras rankingen på informationens trovärdighet och relevans?

Med andra ord går det inte att säga att de sidor som rankas överst i resultatlistan har högst kvalitet när det gäller innehållet. Sannolikt är det andra faktorer än informationens trovärdighet och relevans som avgör vad som hamnar överst efter en sökning, påpekar Erik J. Olsson. Kanske är det viktigare att informationen är lätt att läsa och att förstå. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att Google inte är ett neutralt verktyg, tillägger han.

- Google bygger på mekanismer och funktioner som prioriterar vissa typer av källor framför andra. Det sker också en individanpassning. Var användaren befinner sig och vilka sökningar som har gjorts tidigare påverkar vad som presenteras. Sökresultaten anpassas och skräddarsys också för att annonsörerna lättare ska nå ut med sina budskap.

Hur förändras hanteringen av information i det digitala nätverksamhället?

Olof Sundin är professor i biblioteks- och informationsvetenskap och leder forskargruppen Informationspraktiker: kommunikation, kultur och samhälle. De undersöker hur nätverkssamhället och den digitala medieutvecklingen påverkar människans hantering av information i olika sammanhang.

I det här projektet arbetar gruppen med fyra olika delprojekt. Ett delprojekt, som drivs av Olof Sundin, studerar hur vår samtida sociala minne skapas, kommuniceras och används i vardagen. Det handlar om något som närmast kan beskrivas som "kognitiv outsourcing". Istället för att lita på vårt eget minne, fäster vi i allt högre grad vår tillit till digitala källor.

- Principiellt sett är det här inget nytt, säger Olof Sundin. Ända sedan grottmålningarnas tid har människan använt hjälpmedel för att minnas. Ju bättre minnesstöd vi har, desto mer komplexa samhällen kan vi skapa. Idag är funktionaliteten i våra minnesstöd så pass komplicerad att det är mycket svårt för gemene man att genomskåda hur de fungerar. Därför är det också svårt att förstå hur villkoren för kunskap och lärande faktiskt ser ut idag.

En googleiserad värld - vad betyder det för skolan?

Medielandskapet har snabbt förändrats i en digital riktning, där sökmotorer och sociala medier får en växande betydelse för hur vi uppfattar och förstår världen. Google fungerar i allt större utsträckning som fönstret mot världen. Den information som vi hittar och tar till oss, bestäms numera ofta av Googles sökalgoritmer. Google faktaruta, som samlar information från flera olika källor, bland annat Wikipedia, innebär att vi ibland inte ens behöver lämna sökresultatet för att få frågan besvarad.

Vi lever i en värld som svämmar över av information och där svaren på våra frågor finns på några knapptryckningars avstånd. Hur påverkar det vad som är viktigt att undervisa om i skolan?

- Det behövs ett större fokus på elevernas självständiga lärande, både på egen hand och tillsammans med andra. För att det ska bli möjligt, måste metakognitiva förmågor och kritisk tänkande lyftas fram betydligt mer. Eleverna behöver hjälp att utveckla den mediaförståelse, källkritik och reflektionsförmåga som är nödvändig idag.

Undervisningen kan inte längre enbart handla om att läraren ska förmedla innehållet i en bok där informationen är förhandsgranskad och anpassad. Eleverna behöver lära sig hur sökmotorer och sociala medier fungerar och hur information skapas och sprids. Informationsökning på nätet och en kritisk granskning av sökresultaten och källorna är därför centrala moment i dagens undervisning. Det betyder samtidigt att lärarens och skolbibliotekariens yrkesroller förskjuts i en mer vägledande och stödjande riktning, betonar Olof Sundin.

Det tvärvetenskapliga perspektivet är värdefullt

Den allmänna insikten i samhället om vad den digitala utvecklingen betyder för kunskap och lärande är än så länge ganska begränsad, konstaterar Erik J. Olsson och Olof Sundin. Därför är det angeläget med forskning som kan förklara och visa för en större allmänhet hur det faktiskt ser ut idag. I det här projektet spelar också det tvärvetenskapliga perspektivet en viktig roll, tillägger de. Forskarna inom biblioteks- och informationsvetenskap arbetar empiriskt och analyserar vad som händer i praktiken. Filosoferna resonerar mer på modellnivå och visar vad som är tillförlitligt och kan fungera som grund för kunskapsbyggande och lärande.

Forskarna ska belysa viktiga frågor och i diskussionerna kan det förhoppningsvis växa fram en ny förståelse, säger Erik J. Olsson. De allra flesta använder Google och andra sökmotorer för att få svar på sina frågor och för att söka information. Däremot är det få som kan greppa hur de fungerar eller som reflekterar kring deras betydelse ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv.

- Det är verkligen intressant när man får en bättre inblick i Google och inser att det inte finns några säkra garantier för att informationen är trovärdig och håller hög kvalitet. Urval och ranking styrs av olika intressen och parametrar och anpassar sig efter användaren. Detta är allvarliga frågor som skolan behöver lägga större vikt vid. Annars finns det risk för att vi får en liten upplyst minoritet som kan hantera de nya förutsättningarna och att alla andra blir inlåsta i en "filterbubbla".

Skolan måste helt enkelt ge alla barn och ungdomar de förutsättningar de behöver för att hantera dagens digitala verklighet, säger Olof Sundin.

- Det är inte användningen av datorn och olika digitala tjänster som är den stora utmaningen i skolan. Istället gäller det att skapa en vettig undervisning som drar nytta av dagens förutsättningar och kan utveckla elevernas lärande på djupet. Nu när tekniken långsamt börjar få en naturlig plats i skolans vardag, är det dags att ta tag i de verkligt viktiga frågorna.

2014-04-01 | Stefan Pålsson

 


 

Senast granskad: 2016-02-01