Modersmålet en resurs

- Det räcker inte att förklara matematikutveckling bara utifrån kultur eller språk, vilket är vanligt. Istället handlar det om större frågor i samhället som påverkar vilka möjligheter som kan skapas i klassrummet, säger Eva Norén, som doktorerat med en avhandling om flerspråkiga klassrum.

- Både i den tvåspråkiga och den enspråkiga matematikundervisningen, som jag följde, fokuserades språkliga dimensioner. Det ledde till att man pratade mer matematik än vad tidigare forskning visat. Följden blev mindre arbete i böckerna vilket annars är en dominerande arbetsform i Sverige.

- Forskningsresultaten handlar inte bara om språket utan om vikten av att eleven känner sig trygg. När undervisningen är tvåspråkig känner eleverna sig inkluderade och accepterade vilket är bra för lärandet. Om man bara kan svenska men har elever som inte kan det så påverkar det elevernas utrymme. Många elever i studien sa att när det var tvåspråkig undervisning kunde de vara modigare, de pratade mer. Rädslan att bli kritiserad för att man inte är bra på svenska språket gör att matematikfrågorna hamnar i bakgrunden. Det tillåtande samtalsklimatet i de tvåspråkiga klassrummen gör att elevernas agency stärks, det vill säga deras möjlighet till självständighet och delaktighet i lärandet. Det gör eleverna mer engagerade i sitt lärande.

Tillgång till flera språk en resurs

- Läraren kan ju inte använda alla språk, men man kan vara positivt inställd till elevernas språk. Eleverna mår bra av att veta att om de behöver använda sitt modersmål för att förstå matematiken kan de det. Det kan vara att prata med lärare, modersmålslärare, föräldrar eller andra elever med samma språk. På det sättet kan eleven komma åt ord och begrepp i matematiken som kan ha olika betydelser på olika språk.

- Att känna att hela ens person är inkluderad är oerhört viktigt för lärandet. Språket är en del av identiteten. Har man tillgång till flera språk är det en resurs. Att få höra att det inte är så påverkar tilltron till den egna förmågan negativt. Språket är en del av identiteten som då indirekt kritiseras. Man måste se kraften hos eleverna i eleverna istället för det de inte har, språket är en styrka.

Elevens möjligheter till handlingsutrymme

- På matematikkonferensen Cerme7 (Seventh Congress of the European society for Research in Mathematics Education) deltog jag i en grupp som hette Diversity and mathematics education: social, cultural and political challenges/issues. Agencybegreppet börjar bli populärt inom matematikdidaktiken. Det innebär att man ser på elevens möjligheter till handlingsutrymme och självständighet i lärandet.

- Även i andra grupper fanns samtal om identitet och kulturaspekter och hur de hör samman. Det verkar som om detta spelar stor roll. Det pågår bland annat en del forskning kring föräldrar och matematikundervisning. Där är man i hemmen och ser hur matematik används.

Vad gör ni i Nätverket för Forskning om Lärande och Undervisning i Mångkulturella Matematikrum?

- Vi var en grupp personer som forskade på och intresserade oss för forskning om lärande och undervisning i mångkulturella matematikrum. Vi var intresserade av att mötas och hålla frågorna levande och startade nätverket. Vi hade i uppstarten mycket kontakt med Bengt Johansson på NCM (Nationellt Centrum för Matematik). De har också prioriterat dessa frågor men hade inte tid att underhålla sin länksamling längre. Dessa länkar lades över på nätverket. Man kan gå in på hemsidan och läsa mer där.

Hur hör flerspråkighet ihop med matematisk begreppsbildning?

- För att eleverna ska få tillgång till det matematiska språket krävs medvetet arbete av läraren. Ensamarbete i läroboken erbjuder inte tillräckligt vad gäller denna grundläggande aspekt av matematiken. Det är betydelsefullt att eleven får möjlighet att uttrycka sig och om denne tidigare gått i skolan finns redan en begreppsapparat. Det är dock inte säkert att eleven kan översätta dessa begrepp till svenska, exempelvis hur man uttrycker tid är olika i olika språk. I svenskan säger vi: fem över, tio över, kvart över, tjugo över men tjugofem över kan också benämnas fem i halv. Läraren kan då tro att eleven inte kan klockan när det egentligen handlar om det språkliga i att uttrycka tid på svenska. Att då få detta förklarat för sig på sitt modersmål gör att eleven förstår hur det fungerar.

- Det handlar mer om att upptäcka mönster i språket än att upptäcka mönster i matematiken. Förståelse för de matematiska begreppen kommer inte av sig själv utan när man laborerar med orden lär man sig behärska dem. Många skiljer inom matematiken mellan symbolspråk och vardagsspråk.

- Som jag ser det finns en nivå till, nämligen översättningsledet. Den delen är viktig att använda på vägen till det abstrakta symbolspråket. Eleverna måste få använda ett språk som är matematiskt men inte symboliskt. Det språket behöver få ett annat utrymme i klassrummet än vad som är vanligt idag. Orden leder till att begreppen befästs. Att använda dem kallar jag för att språkliggöra matematiken. Ämnet Svenska som andra språk behövs. Men det gör också att matematiklärare kan tänka att ”Svenska som andraspråksläraren” jobbar med de matematiska begreppen. I själva verket är det matematikläraren som ska äga ämnesspråket i matematik. Risken finns att eleverna inte får tillgång till det någonstans.

Hur har förhållandet mellan hemspråk och matematikspråk sett ut i Sverige?

- Generellt fanns på 80-talet hemspråksklasser där alla pratade samma modersmål och man hade svenska som andraspråk vid andra tillfällen. Under 90-talet var det ett starkare fokus på svenskan och kommunerna använde inte modersmålslärare så mycket. Under andra halvan av 2000-talets första årtionde, började man söka modersmålslärare igen. Det finns mer kunskap idag om att det är en tillgång att kunna flera språk.

Hur hör flerspråkighet ihop med matematisk begreppsbildning?

- Jag tror det spelar väldigt stor roll. Lärarens förväntningar är en del som gör att eleverna satsar eller inte satsar. Forskning har visat att svensk skola är normaliserande genom att man utgår från den "svenska" eleven som en "bra" elev. Vad som är bra och dåligt, normer och attityder förs in i skolan på ett osynligt sätt och manifesteras där i arbetssätt och attityder. Detta blir inbyggt i vardagen och det är mycket svårt att genomskåda. Alla bär på det, man måste tänka efter aktivt.

- Ett uttryck för detta är att man problematiserar elevernas svårigheter i matematik utifrån deras kunskaper i svenska i första hand istället för att se modersmålet som resurs. Ibland kan det hjälpa att titta på undervisning i andra länder för att få syn på vad som är "typiskt svenskt". Vår språklag och läroplan är i grunden bra, där finns mycket positivt som behöver omsättas i skolans vardag. För det krävs utbildning och fortbildning.

Vad behövs för att hjälpa de flerspråkiga eleverna till goda prestationer i matematik?

- När elever är nyanlända och går i förberedelse klass är det viktigt att de får en bra matematikundervisning. Det kanske man behöver få på sitt modersmål men det behövs också på svenska. Eleven lär sig samtidigt svenska genom matematiken. Om eleven inte får jobba med matematik som utmanar kommer den inte vidare i utvecklingen på flera år. I sådana situationer är det inte elevens förmåga som orsakar den låga kunskapen i matematik, utan skolan. Under tiden hinner eleverna tappa självförtroendet.

Text: Anette Bagger

Mer att läsa:

Nätverket för Forskning om Lärande och Undervisning i Mångkulturella Matematikrum (F-LUMM)

Cerme-konferensen

Mer än matematik

Senast granskad: 2016-02-03