Mattebegåvade elever får lite stöd

Elever med särskild fallenhet för matematik får sällan det stöd de behöver för sitt behov av stimulans. Det visar Eva Pettersson i avhandlingen "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor".

Eva Petterssons avhandling utgör en delstudie inom ett av Vetenskapsrådet finansierat projekt Pedagogik för elever med intresse och fallenhet för matematik vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen består av tio fallstudier med elever i åldrarna 6-19 år samt två enkätstudier. Huvudfrågorna Eva Pettersson söker svar på handlar dels om vad som kan sägas karaktärisera en elev med särskild matematisk förmåga, dels hur skolan bemöter dessa elever.

Sparsamt med forskning

Forskning om begåvning och begåvade individer är mycket sparsam i Skandinavien i jämförelse med världen i övrigt.

En intressant beskrivning av särbegåvade elever har gjorts av den amerikanska forskaren Linda K Silverman. Hon menar att vissa egenskaper och drag är viktigt att lärare känner till, som exempelvis nyfikenhet, förmåga att resonera, hög abstraktionsförmåga och perfektionism.

Förutom generell "begåvningsforskning" beskriver Pettersson även hur begåvning specifikt i matematik uttrycks samt vad detta matematikdidaktiskt innebär för undervisningen.

Normer i undervisningsverksamheten

Avhandlingens fallstudier består av elev-, föräldra- och rektorsintervjuer samt klassrumsobservationer. I analysdelen, som är mycket intressant, problematiseras elevernas matematiska förmåga samt de sociala och sociomatematiska normerna som råder i undervisningsverksamheten.

Av de tio fallstudierna presenteras fyra (fallstudie med Johan och Sara samt fallstudie med Axel och Erica) mer detaljerat för att ge en djupare bild. Johan och Sara valdes utifrån att de deltagit i projektet under en längre tid. Valet av Johan och Sara hade andra perspektiv.

Handlingsplaner för elever med särskild förmåga

Den ena enkätstudien var riktad till lärare i grundskolans F-9. Den bearbetade frågor angående matematikundervisningens arbetssätt och arbetsformer med särskilt fokus på elever med särskilda förmågor. Den andra enkäten riktade sig till kommunala matematikutvecklare i hela landet. Frågorna som ställdes handlade om förekomst av handlingsplan för att bemöta elever med särskild förmåga i matematik samt om kommunen hade någon resursperson som hanterade denna fråga.

Lite eller inget stöd alls

I hela resultatredovisningen av fallstudierna är det otroligt intressant att följa elevernas kunskapande och resonerande. Eva Pettersson avslutar redovisningen med en diskussion om vad som karaktäriserar elever med särskilda matematiska förmågor och vilket bemötande de får i skolverksamheten.

Resultaten visar på att i hälften av fallen har mycket litet eller inget stöd givits för elevens behov av stimulans. Vad det gäller resultatet av enkätstudien till grundskolans lärare konstaterar författaren att de vanligaste bemötanden eleverna får är att fortsätta framåt i boken alternativt att övergå till nästa årskursbok eller som ett tredje alternativ att få svårare uppgifter.

Inga handlingsplaner

I den andra enkätstudien som riktades till matematikutvecklare konstaterar Pettersson att ingen kommun redovisade någon formell handlingsplan och generellt, utifrån studiens upplägg, att endast fem procent av Sveriges kommuner ger någon form av stöd till yngre elever med fallenhet för matematik.

Eva Pettersson tydliggör avslutningsvis att viktiga faktorer för dessa elevers möjligheter att utvecklas handlar om de matematiska aktiviteternas syfte, innehåll, utformning samt lärares agerande i samband med aktiviteterna.

Insikt och kunskap

Vi har ju en skola för alla i Sverige och med det perspektivet måste vi kanske fundera på och utveckla vårt arbete med och för de elever som behöver särskilda utmaningar för att utveckla sina matematiska kompetenser.

Detta är en enormt välskriven och intressant avhandling som ger läsaren både insikt och kunskap om hur och på vilket sätt vi kan bemöta elever med stor fallenhet för matematik.

Text: LiliAnn Kling Sackerud
lili-ann.kling@matnv.umu.se

Senast granskad: 2016-01-24