Varför är det svårt att implementera forskning i undervisning?

Trots att det i den nya skollagen står det skrivet att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är det inte alltid lätt att implementera pedagogisk och ämnesdidaktisk forskning i undervisningen.

Traditionellt sett har akademisk forskning om undervisning och lärande haft en väldigt liten påverkan på lärares faktiska undervisningspraktik och det finns många orsaker till detta.

En förklaring kan vara att det upplevs vara skillnad mellan den kunskap som produceras i ett vetenskapligt sammanhang och det sammanhang som kunskapen är avsedd att tillämpas i.

Vetenskaplig forskning svårtillgänglig för lärare

Forskning om undervisning har inte alltid som syfte att skapa kunskap för lärare om klassrumsarbetet utan snarare att skapa kunskap om denna praktik. Detta kan i sin tur innebära en risk att lärare inte ser nyttan med själva forskningen samt hur denna kan vara användbar i deras dagliga verksamhet.

Dessutom publiceras ofta vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter som lärare har svårt att tillgå och med en språklig jargong som lärare inte alltid känner sig bekväma med. Ytterligare en anledning kan vara den ökade press lärarkåren utsätts för med implementering av nya läroplaner och ny skollag.

Lärarnas ofta fullspäckade schema innebär att de har lite tid för att hitta och läsa relevant forskning. En annan anledning kan vara att akademisk forskning om undervisning och lärande inte alltid belyser de frågor som lärare har att arbeta med i sin vardag.

Viktigt att forskningsresultat kan omvandlas till praktik

Som en följd av detta kan lärare uppleva forskning som så åtskild från det som händer i klassrummet att det är svårt att se dess värde.

Akademisk forskning tenderar alltså ofta att titta på teori för att hitta lösningar på ”undervisningsproblem” men sådana problem är inte nödvändigtvis desamma som lärare behöver för att hitta fungerande klassrumsaktiviteter. De frågor som forskare ställer stämmer kanske inte alltid överens med de frågor lärare och elever vill ha besvarade och kan då upplevas sakna relevans för skolans dagliga verksamhet.

En viktig konsekvens av svårigheten att implementera forskning i undervisning blir då att den värdefulla kunskap om till exempel elevers lärande som forskning kan resultera i kommer inte de lärande till godo.

Nya kanaler för att implementera den forskning om undervisning och lärande som bedrivs i dag måste skapas så att forskningen kan uppfylla ett av sina viktiga syften, det vill säga att bidra till en förändring i praktiken. I detta arbete att göra forskningen tillgänglig för lärare har både forskare, skolledare och lärare en viktig roll.

Tillfrågad expert: Pernilla Nilsson, universitetslektor och docent i Naturvetenskapens didaktik vid Högskolan i Halmstad. Pernilla Nilsson

Senast granskad: 2016-01-24