Hur kan kollegialt lärande bidra till elevers kunskapsutveckling?

Styrdokument såsom skollag, läroplaner, kursplaner, kunskapskrav kopplade till betyg liksom stödjande kommentarmaterial är till för att styra skolan mot demokratiskt bestämda mål. Alla dessa har dock det gemensamt att de ska tolkas av lärare och skolledare.

Tolkningar som lärare gör är mer eller mindre personliga och grundade på individuella erfarenheter, kunskaper och värderingar. Forskning visar även att det sätt på vilket läraren behandlar innehållet i undervisningen skapar olika möjligheter till lärande.

Om skolan ska bli likvärdig för alla elever måste dessa tolkningar och tillämpningar diskuteras, värderas och en någorlunda gemensam grundsyn nås. Kollegialt samarbete lärare emellan är en förutsättning för detta.

Learning study – en kollektiv lärandeprocess

En learning study utgör en kollektiv lärandeprocess med syfte att åstadkomma en kunskapsproduktion om hur den undervisning som lärare leder återspeglas i elevernas lärande, samt vad som behövs för att skapa de bästa förutsättningarna för detta lärande.

I en learning study synliggörs och prövas antaganden om vad som är mest gynnsamt för elevernas lärande. Detta kan bidra till en ökad kunskap om relationen mellan ämnesinnehåll, undervisning och elevernas lärande.

Med andra ord handlar inte en learning study om ett sätt att implementera läroplaner i skolan och inte heller om att utveckla undervisningsmetoder, utan om att utveckla kunskap om nödvändiga förutsättningar för lärande.

Vad innebär det att kunna något?

Kunskapers kvalitet är ett relativt begrepp och alltid kopplat till dels den som ska "kunna" (det vill säga eleven) dels till kunskapens användning och syfte. Att "kunna fotosyntesen" är inte samma sak för en sjätteklassare, för en gymnasieelev eller en doktorand i växtfysiologi.

Därför måste lärare kollegialt diskutera "vad innebär det att kunna just detta för just våra elever?". I sådana diskussioner, kopplade till systematiska studier av elevers lärande och vad som är kritiskt för detta lärande ökar lärares kompetens till gagn för deras elever.

Man kan hävda att en sådan process pågår ständigt, att lärare utvärderar och därmed lär sig om sin undervisning och elevernas lärande. Dock ger en learning study utrymme till en systematisk reflektion där den kollegiala lärprocessen är central.

Kollegialt lärande bidrar till forskning

Ett sätt att överbrygga det ofta upplevda gapet mellan teori och praktik är att involvera lärare i den kunskapsproduktion som ska utgöra den vetenskapliga basen för deras arbete. Med andra ord ska lärare inte bara konsumera kunskap om undervisning och lärande, de ska också delta i produktionen av denna kunskap och själva bidra till att formulera forskningsfrågorna utifrån sina vardagsproblem. Om så görs sker forskning om undervisningens verklighet tillsammans med och inte på lärarna vilket också på ett mer systematiskt sätt kan bidra till en förbättring av praktiken.

I det kollegiala lärandet producerar lärare egen och ny kunskap som bör tas till vara, dokumenteras och spridas. Lärarna i learning studies forskar på så sätt själva, genom att gemensamt planera och utvärdera sin undervisning och dra nytta av den kollektiva kunskap som finns där.

Därför kan en learning study både beskrivas som en forskningsmetod och en modell för kompetensutveckling.

Tillfrågade experter: Anna Vikström, universitetslektor i pedagogik, språk och ämnesdidaktik vid Luleå tekniska Anna Vikström

Pernilla Nilsson, universitetslektor och docent i Naturvetenskapens didaktik vid Högskolan i Halmstad. Pernilla Nilsson

Senast granskad: 2016-01-23