Elever ser inte individens roll i klimatförändringarna

Gymnasieelever lägger ansvaret för klimatförändringarna på samhället snarare än på individers handlingar, visar en studie. Enligt forskarna kan det göra det svårare att förstå hur klimatförändringen kan bromsas. Resultaten visar samtidigt att eleverna har en utvecklad bild av klimatet jämfört med tidigare studier.

Klimatförändringarna är en av mänsklighetens ödesfrågor. Därför är det viktigt att elever får lära sig hur klimatet fungerar och vad som kan göras för att hindra allt för stora förändringar. För att stödja skolans arbete med detta undersökte forskare vid Göteborgs universitet vilken syn 51 elever i årskurs 3 på naturvetenskapliga programmet har på klimatförändring. Resultaten visar att eleverna till viss del klarar att se klimatet som ett system, och att de vet skillnaden mellan klimat och väder. Däremot verkade de inte se att det i grunden är individers handlingar som påverkar utvecklingen.

Elever lägger ansvaret på samhället

Vad innebär klimatförändring och vad kan påverka klimatet? De två frågorna fick eleverna svara på, och genom att analysera svaren kunde forskarna få en bild av hur eleverna tänker om klimatförändringar. Det visade sig att eleverna tänkte att det är människan som är orsak till klimatförändringarna. Men detta ansvar verkade de lägga på ett allmänt samhälleligt plan. Det var enbart några få elever som nämnde något om att detta grundar sig i hur vi som individer väljer att agera. Enligt forskarna så är det viktigt att elever ser individens bidrag för att de ska kunna vara med och fatta kloka beslut om åtgärder i framtiden.

– Det är individer som utgör samhället och som fattar politiska beslut. Därför blir det viktigt att påverka varje individ så vi tillsammans kan verka på en samhällelig nivå för att bidra till ett gott klimat, säger Mona Holmqvist Olander.

Eleverna la stort fokus på människans utsläpp av koldioxid när de skulle förklara klimatförändring. Även om detta är viktigt så menar forskarna att det leder till en allt för enkel syn på orsak och verkan. Det kan också ge en ensidig bild av att koldioxid i sig är dåligt, när det snarare är balansen som är det viktiga.

– En enskild förklaringsmodell blir ett slags facit som kan innebära minskat intresse för att i framtiden lära sig att hitta nya sätt att sakta ner negativa klimatförändringar.

Viktigt att se klimatet som ett system

Resultatet tyder på att eleverna kunde skilja på väder och klimat, något som elever i studier från andra länder har visat sig ha svårt med. Ett annat positivt resultat var att eleverna visade tecken på att se klimatet som ett system, med olika delar som samverkar. Enligt forskarna är detta viktigt för att elever ska förstå de ofta komplexa samband som avgör hur klimatet förändras. Det kan också vara viktigt för elevers motivation.

– Att stimulera elever att tänka sig ett stort och komplext system med komponenter som vi eventuellt ännu inte upptäckt ger möjligheter att väcka elevernas intresse för detta ytterst angelägna område, menar Mona Holmqvist Olander.

Forskarna utgick från en modell av klimatsystemet när de analyserade elevernas svar. Denna modell beskriver hur energin som driver klimatet kommer från solen i form av strålning. Jorden släpper även ifrån sig strålning i form av värme och reflekterat ljus från solen. Inflödet av energi balanseras av klimatet via ett antal delar som också kan påverka varandra. Klimatsystemets delar är haven, markytor och växtlighet, atmosfären, samt snö och is i denna modell.

Fördelen med detta sätt att se på klimatet är enligt forskarna att elever inte enbart kopplar ihop klimatförändring med utsläpp av växthusgaser som koldioxid. I motsats till en sådan linjär bild av klimatförändring så blir bilden mer komplex om klimatet ses som ett system. Till exempel kan en ökning av temperaturen på grund av växthusgaser leda till att isar smälter. Det gör i sin tur att mindre ljus reflekteras bort, vilket leder till att mer av solens energi absorberas av jorden. Den ökade temperaturen kan alltså leda till förändringar i systemet som bidrar till en ännu högre temperatur. Detta är ett exempel på positiv återkoppling, vilket är ett fenomen som ofta förekommer i system.

Ekologiskt fotavtryck som stöd för att förstå individens roll för klimatet?

Enligt skolväsendets läroplaner ska elever kunna koppla egna handlingar till effekter på miljön, till exempel när det gäller klimatförändringar. Även om studien var liten, så tyder resultatet på att det kan finnas brister i detta hos svenska elever. Enligt forskarna skulle ett sätt att göra kopplingen tydligare för elever kunna vara att utgå från begreppet ekologiskt fotavtryck.

– Ekologiska fotavtryck är förmodligen det eleverna oftast möter i undervisningen när det gäller varje individs möjlighet att göra klimatsmarta val. Eftersom vår livsföring med ökad konsumtion bidrar till negativ klimatpåverkan är det bra att lyfta fram, menar Mona Holmqvist Olander.

Text: Gunnar Höst

Holmqvist Olander, M., & Olander, C. (2017). Understandings of climate change articulated by Swedish secondary school students. Journal of Biological Education, 51(4), 349-357. Artikeln Understandings of climate change articulated by Swedish secondary school students

Artikel där modellen presenteras:

Shepardson, D. P., Niyogi, D., Roychoudhury, A., & Hirsch, A. (2012). Conceptualizing climate change in the context of a climate system: Implications for climate and environmental education. Environmental Education Research, 18(3), 323-352. Artikel som presenterar modellen

 
Senast granskad: 2018-04-04