Aktör och struktur måste lyftas i historieundervisningen

I historieundervisningen behöver eleverna lära sig att hantera begrepp. Därför måste den narrativa strukturen brytas och de begreppsliga perspektiven bli klart uttalade. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling i historiedidaktik.

I kursplanen och ämnesplanen i historia är begreppsliga perspektiv mer framträdande än tidigare. Detta innebär en utmaning för lärare och elever som tidigare arbetat med ett ämne där innehållsligt orienterade narrativ präglat mycket av undervisningen.

Undervisning kring aktör och struktur

I den internationella historiedidaktiken har perspektiv kring elevers begreppsutveckling länge varit en central fråga men så har det inte varit inom det nordiska forskningsfältet. I sin avhandling Aktör och struktur i undervisningen: Om utveckling av elevers historiska resonerande fyller Anna-Lena Lilliestam en lucka. I sin learning study-inspirerade undersökning följer hon tre gymnasielärares arbete med att undervisa kring aktör och struktur i historia.

Två frågeställningar är centrala i Lillestams arbete:
1. Vad innebär det att resonera historiskt i termer av aktör och struktur?
2. Vad krävs för att eleverna ska kunna utveckla sin förmåga till aktör-struktur resonemang?

Komplext att resonera i historia

Lillestam förankrar sin undersökning i den historiedidaktiska forskningen kring historiskt tänkande som dominerar internationellt. Utgångspunkt tas i de två nederländska historiedidaktikerna Carla van Boxtel och Jannet van Drie och deras modell över historiskt resonerande. I denna framgår hur komplext det är att resonera i historia.

Med denna modell i ryggen diskuterar Lilliestam den historiska kunskapens olika delar, särskild stor vikt läggs vid innehållsliga respektive förmågeorienterade aspekter. Hon talar om innehållsbegrepp respektive nyckelbegrepp, struktur och aktör är exempel på det senare. Som nyckelbegrepp bidrar struktur och aktör till organiserandet av den historiska kunskapen och i förlängningen till ett historiskt meningsskapande. Till det historiedidaktiska perspektivet läggs också variationsteorin. Där blir de teoretiska begreppen och urskiljda kritiska aspekter helt centrala i undersökningen.

Observationer av undervisning kring begreppen

Detta är en interventionsstudie i den meningen att Lilliestam har fått tre lärare att utveckla sin undervisning för att tydligare lyfta aktör och struktur i undervisningen. Efter ett antal inledande möten har lärarna arbetat individuellt med planering och genomförande av den undervisning som Lillestam har observerat. Totalt rör det sig om 35 observerade lektioner. Transkriptionerna från dessa samt elevernas provlösningar bildar studiens empiriska huvudmaterial.

Resultaten i de tre klasserna skiljer sig tydligt åt. Lilliestam kan visa att det finns ett samband mellan elevers lärande och det sätt som undervisningen organiserats. Över lag hade eleverna i undersökningen svårt att ge uttryck för komplexa resonemang kring aktör och struktur. Endast ett fåtal av eleverna gjorde det och dessa elever tillhörde den klass där läraren på ett tydligare sätt än de övriga två arbetat med begreppsparet.

Nödvändigt att stanna upp

Nyckeln till framgång verkar vara att läraren i detta fall stannade upp och bröt den innehållsligt orienterade narrativa undervisningen som vanligen dominerar skolämnet historia. Läraren valde här att diskutera begreppsparet aktör-struktur explicit och eleverna gavs möjlighet att hantera begreppsparet i olika sammanhang. Det är viktigt menar Lillistam att eleverna möter aktör- och struktur-faktorer av olika karaktär. På så sätt kan deras förståelse av begreppet fördjupas.

En slutsats som kan dras från Lilliestams undersökning blir därmed att det är nödvändigt att historielärare stannar upp eller bryter en innehållsligt orienterad narrativ undervisning. Historieundervisningen behöver således reformeras, däri ligger en stor utmaning för landets historielärare.

Text: Martin Stolare

Anna-Lena Lilliestam, 2013, Aktör och struktur i undervisningen: Om utveckling av elevers historiska resonerande, Gothenburg Studies in Educational Science 345, Göteborgs Universitet Aktör och struktur i undervisningen

Senast granskad: 2016-01-27