Skolspråk i läroböcker stötesten för andraspråkselever

Om elever med svenska som andraspråk får hjälp att tolka svåra begrepp i läroböckerna når de lättare målen. Det säger Lotta Olvegård, som i sin avhandling har studerat språket i läroböcker i historia och hur väl det förstås.

Lotta Olvegård har lång erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk.  Hennes avhandling har sin bakgrund i dessa erfarenheter och i samtal med kolleger.  Lärarna i historia var de som verkade mest bekymrade över andraspråkselevernas lärande.  Även de elever som klarade sig bra i svenska som andraspråk hade problem med lärobokstexterna i historia.  

Avhandlingen rymmer två delstudier. I den första gör Lotta Olvegård en språkanalys av fem läroböcker i historia, den andra studien bygger på textsamtal med elva elever om dessa lärobokstexter.

Likheter och skillnader mellan läroböckerna

Undersökningen visar att samtliga läroböcker innehåller en rad språkliga utmaningar för eleverna, något Lotta Olvegård menar hänger ihop med ”historieboksspråkbruket”. Det kan beskrivas som informationstätt och abstrakt. Det förekommer ofta ämnestypiska ord eller ord och fraser som är ovanliga i vardagsspråket.  Vem som gör vad mot vem framgår inte alltid, eftersom aktörerna många gånger döljs i olika språkliga strukturer, t.ex. passivsatser.

Det finns också viktiga skillnader mellan läroböckerna

– Vissa elevgrupper erbjuds texter som ger en förenklad bild av det förgångna där tid och plats fokuseras, medan andra elever erbjuds argumenterande och diskuterande texter där framställningen av det förgångna problematiseras och presenteras som tolkningar.

– Skillnaden mellan läroböckerna innebär ett viktigt utbildningsdemokratiskt problem eftersom olika elevgrupper ges olika möjligheter, säger Lotta Olvegård.  

Eleverna söker ledtrådar

Eftersom läroboksspråket upplevs som svårtillgängligt letar eleverna efter ledtrådar som gör texten mer begriplig. Dessa ledtrådar kan vara knutna till lärarens förväntningar:

– En elev vet inte vad ”herravälde” är och kan inte ta texten som hjälp. Men eleven vet att läraren vill att man är kritisk och alltid tänker på att vita kristna män har tolkningsföreträde i historia – alltså måste herravälde ha med det att göra. Lärarens förväntningar är en ledtråd, men den hjälper inte så mycket här.

  Eleven kan också utgå från vissa förutsättningar.  Exempelvis kan en ledtråd vara att om texten handlar om Afrika är det sannolikt att ”slavar” finns med. När mer abstrakta grupper, t.ex. "den inhemska arbetskraften", dyker upp i texten drar eleven slutsatsen att denna grupp måste vara just slavar.

– Om eleverna lämnas ensamma med sin läsning, vilket de ju gör i gymnasieskolan, är risken mycket stor att de stöder sig på dessa ledtrådar, som alltså leder dem vilse i texten.

Behov av språkstöd i undervisningen

En slutsats Lotta Olvegård drar av undersökningen är att det finns ett stort behov av språkstöd i undervisningen.

– Det är viktigt att betona att trots att samtliga andraspråkselever i min studie var goda talare av svenska och hade bott många år i Sverige, hade de ändå stora svårigheter att tolka och att förhålla sig kritiskt och analytiskt till innehållet i läroboktexterna. Elevernas svårigheter var med andra ord skolspråkligt relaterade. En språkstöttande undervisning, där man till exempel talar om innehåll och språk i lärobokstexter, hjälper elever att nå målen i samtliga skolämnen. Det är viktigt att inte glömma att detta även gäller i gymnasieskolan. 

Text: Christoffer Dahl

Lotta Olvegård är idag verksam som lektor vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Hon försvarade sin avhandling ”Herravälde. Är det bara killar eller?” Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan den 16 juni 2014 vid Göteborgs universitet. ”Herravälde. Är det bara killar eller?”

Senast granskad: 2016-02-08