Nationella prov i SO stärker styrning genom granskning

SO-lärare är positiva till införandet av nationella prov i SO 2014, både proven i sig och för flera av det de upplever som ökad likvärdighet och konkretisering av styrdokumenten. Men lärare kan också uppfatta att den styrning som kan sägas ske genom de nationella proven visar på statens misstro mot lärarnas professionalitet och en försvagning av deras autonomi.

Hur kan och ska staten styra skolan? För att kunna svara på dessa frågor måste man fundera över; vilka möjligheter har staten till sitt förfogande; hur har dessa möjligheter förändrats över tid och vilka normer och principer anser olika intressenter inom skolsektorn ska råda. En generell trend har under flera årtionden varit att minska detaljstyrningen av den statliga verksamheten. Styrningen har istället inriktats på att skriva fram tydliga mål och sedan följa upp och kontrollera att målen uppnåtts.

I forskningen har detta sätt att styra beskrivits som en förändring från ”inputstyrning” till ”outputgranskning”. I den studie som baseras på intervjuer med SO-lärare som Arensmeier och Lennqvist Lindén genomfört teoretiseras denna förändring genom två idealtyper styrning genom bemyndigande och styrning genom granskning. Den förstnämnda idealtypen utmärks bland annat genom att staten har tilltro till lärare som yrkesgrupp och att kvalitetsgaranterna är lärarna själva där deras kompetens tas för given utan direkt inblandning och kontroll. Idealtypen om styrning genom granskning utmärks istället genom att staten har en misstro till lärare som yrkesgrupp och att kvaliteten kontrolleras genom granskning av måluppfyllelsen. De intervjuade lärarnas utsagor relateras sedan till de två idealtyperna.

Beskrivningen och upplevelsen av lärarnas professionalitet

Hur styrningen av skolan sker och hur den uppfattas av lärarna har stor betydelse för hur lärares grad av professionalitet beskrivs och upplevs. Lärare kan uppfatta att deras profession antingen bekräftas eller ifrågasätts. Det är värt att påpeka att det inte är graden av detaljstyrning i relation till målstyrning som avgör uppfattningen om bekräftelse eller ifrågasättande, men bemyndigande har en tydlig koppling till bekräftelse och granskning en lika tydlig koppling till ifrågasättande.

Gruppintervjuer som undersökningsupplägg

I den genomförda studien är det införandet av nationella prov (NP) i SO årskurs 6 och årskurs 9 som instrument för statlig styrning som undersöks. Proven infördes vårterminen 2014 men för årskurs 6 ersattes de redan 2016 av frivilliga bedömningsstöd. För årskurs 9 finns de ännu kvar (december 2017) men även här diskuteras ett ersättande av bedömningsstöd. Arensmeier och Lennqvist Lindén intervjuade sammanlagt 49 lärare i 20 gruppintervjuer under hösten 2014. 13 av lärarna undervisade i SO och det är deras utsagor som är grunden för analysen. Som tillägg används en gruppdiskussion från 2016 med ett tiotal SO-lärare som då hade erfarenhet från tre genomförda NP.

Lärarna både positiva och kritiska till införandet av NP

Artikelförfattarna urskiljer två huvudspår i lärarnas resonemang, båda spåren kan i olika grad finnas hos en enskild individ:

  • Problematiskt att proven styr undervisningen på sådant sätt att former och innehåll lärare vill ha med måste tas bort eller förändras.
  • Positivt att styrdokumenten blir konkretiserade i proven och att lärare upplever bekräftelse på att de undervisat rätt.

Arensmeier och Lennqvist Lindén tolkar resultatet som bygger på lärarnas resonemang att införandet av NP i SO ska ses som ett uttryck för styrning genom granskning. Lärarna upplever en minskning av deras autonomi och att en kontroll och styrning sker genom proven och provresultaten. En misstro mot lärarnas professionalitet och omdöme tillskrivs genomförandet av NP. Men samtidigt är  flertalet lärare  övervägande positiva till proven. Lärarna upplever att NP konkretiserar deras uppdrag och att likvärdigheten främjas. Detta något motsägelsefulla förhållningssätt från lärarna med kritik mot delar av styrningsprincipens konsekvenser men bifall till proven i sig och flera av dess effekter resonerar författarna kring. Författarna  menar att lärarna helst vill ha en stark autonomi med bemyndigande och tilltro från staten  stark professionalitet för lärarkåren. Men via statens styrning av skolan i flera andra avseenden finns en tämligen svag professionalitet med misstro mot den egna förmågan och en villkorad legitimitet. Då blir det rimligt att lärarna i studien  accepterar att införandet av NP i SO förstärker den styrning genom granskning som de själva uttrycker kritik mot. Tilltron till staten som kontrollant är starkare än tilltron till den egna professionella förmågan.

Text: Anders Broman

Cecilia Arensmeier & Ann-Sofie Lennqvist Lindén: ”Bemyndigande eller granskning – nationella prov som styrinstrument”, Utbildning & Demokrati , Nr 2 2017 Bemyndigande eller granskning – nationella prov som styrinstrument

Senast granskad: 2017-12-20