Komplex yrkesroll skapar stress

Många speciallärare och specialpedagoger känner sig otillräckliga på jobbet. En orsak är den komplexa yrkesrollen. Det framgår av både svenska och amerikanska studier. Rektorerna är viktiga för att skapa struktur och förutsättningar för speciallärares och specialpedagogers roller och ansvarsområden.

Den specialpedagogiska yrkesrollen innebär ofta en varierande och stor mängd arbetsuppgifter som kan bidra till känslan av otillräcklighet och stress. Detta gäller inom det svenska utbildningssystemet, men även i andra länder. Det saknas tydliga riktlinjer för yrkesrollen som därför kan tolkas på olika sätt.  Hur den egna skolan identifierar skolproblem, förstår deras orsaker samt hittar lösningar och åtgärder blir därför avgörande för hur det specialpedagogiska uppdraget ser ut.

Skolan formar yrkesrollen

Det svenska forskningsprojektet ”Speciella yrken” pekar på skolors olika sätt att skapa förutsättningar för den specialpedagogiska yrkesrollen i det dagliga arbetet. Hit hör

  • skolans historiska, socioekonomiska och kulturella miljö
  • rumslig tillgänglighet och flexibilitet, dvs specialpedagogernas fysiska placering i skolan
  • organisering av skolans specialpedagogiska arbete
  • rektors ledarskap och visioner
  • rektors och lärares inställning till elever i svårigheter
  • rektors och lärares tilltro till specialpedagogens styrkor.

Kompetens och goda relationer stärker kontrollen

Forskningsresultaten visar också att specialpedagogerna använder sig av egna strategier för att ta kontroll över sina arbetsuppgifter. De hänvisar till

  • sin personliga och professionella kompetens
  • sin strävan efter att bygga och upprätthålla goda relationer med lärare, elever och föräldrar
  • sitt eget självständiga och initiativtagande ledarskap
  • sin roll som sambandscentral och stödjande länk.

Amerikanska speciallärare delar den svenska erfarenheten

Även i USA upplever speciallärare sin yrkesroll som otydlig, överbelastad och motstridig. Komplexiteten som kännetecknar arbetet leder till stress. Det framgår av den metaanalys av 18 amerikanska studier som tre forskare har gjort. Forskarna undersöker vad det är som skapar yrkesidentiteten hos nyutbildade speciallärare (special educators) utifrån deras behov av stöd och upplevelser av stress.

De nyutbildade speciallärarna menar att de behöver hjälp för att kunna tolka skolkulturer, normer och rutiner, både oskrivna och skrivna regler i form av riktlinjer.  De vill också ha stöd i frågor som rör själva undervisningen och mötet med elevers skilda behov. Tre former av stödfunktioner tas upp:

  • formellt mentorskap
  • informellt professionellt stöd
  • fortbildning.

Det stöd som speciallärarna värdesätter är framför allt det informella stödet från andra verksamma speciallärare, men också från andra grupper som till exempel lärare, psykologer och kuratorer. Nätverket av professionella relationer blir en hjälp för att kunna förstå komplexa, ofta konkurrerande regler, normer och kulturella faktorer. Det gäller också att inse vilka förväntningar som finns på skolan.

Fortbildning som ger speciallärarna professionell utveckling ses också som värdefull, under förutsättning att den ger redskap för att ta itu med den komplexa verklighet som omger elevers varierande behov.

Lärarkollegor skapar stress

Samtidigt som lärarkollegor är ett stöd, kan de också vara en stressfaktor. Speciallärarna och de lärare som ansvarar för den reguljära undervisningen kan ha olika syn på inkludering, anpassningar och elevers skiftande behov. De olika synsätten kan skapa spänningar som leder till stress. Speciallärarna beskriver att de försöker utmana sina kollegor och få dem att arbeta i riktning mot en inkluderande undervisning och ett gemensamt ansvarstagande för elever i svårigheter.

En särskild stressituation är när speciallärarna försöker anpassa sina egna förväntningar till kollegornas. De brottas med frågan om hur mycket de behöver tona ner sina egna och sina elevers behov i förhållande till den reguljära undervisningen. Den samverkan som krävs för att skapa en inkluderande miljö, kan bli ett hot mot kollegialiteten och de övriga lärarnas självständighet i klassrummet. Istället för att fokusera på undervisningens innehåll, får speciallärarna till exempel ta itu med utmanande beteenden eller anpassa andra lärares material.

Bristen på kommunikation försvårar samarbetet

Bristen på kommunikation och samarbete är en stressfaktor. Det minskar speciallärarnas möjligheter att påverka kollegornas syn på elever och undervisning. Otillräcklig tid blir ett hinder för gemensam planering och genomförande av undervisning för elever med funktionsnedsättningar inom ramen för den ordinarie verksamheten. Även var speciallärarnas lokaler är placerade har betydelse. En majoritet av speciallärarna menar att när deras lokaler ligger nära klassrummen, förbättras samarbetet med lärarna och de kan lättare bygga upp goda relationer.

Rektor har en avgörande betydelse

De allra flesta av de nyutbildade, amerikanska speciallärarna arbetar i ett positivt skolklimat. Men i några studier berättar speciallärare om spänningar och isolering. En del av dem känner inte att rektor eller kollegor har förståelse för deras arbete och den mångfald av uppgifter som det medför. En skolmiljö som kännetecknas av förtroende och arbetsgemenskap bidrar däremot till att nyutbildade speciallärare får stöd i att hantera de krav som uppdraget innebär.

Elevernas skiftande behov, skolans klimat och rektors ledarskap är de faktorer som främst påverkar de nyutbildade speciallärarnas introduktion i arbetet och i vilken utsträckning de känner sig inkluderade i verksamheten.

Rektor får en avgörande betydelse för hur speciallärarens arbete utformas. Även om rektor inte alltid kan påverka stressfaktorer som nyutbildade speciallärare ofta upplever, kan de skapa strukturer och förutsättningar för den specialpedagogiska yrkesrollen. Rektorn påverkar skolans normer, bidrar till att skapa visioner och kan stödja speciallärarnas arbete. Å andra sidan kan en avvikande syn på elever med funktionsnedsättningar och en lägre grad av tilltro till speciallärarnas arbete bli ett hinder.

Text: Gunvie Möllås

Mathews, H. M., Rodgers, W. J. & Youngs, P. (2017). Sense-making for beginning special educators: A systematic mixed studies review. Teaching and Teacher Education, 67, (23-36). Sense-making for beginning special educators

Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G. & Nilholm, C. (2015) Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie. Speciella yrken?

Möllås, G., Gustafson, K., Klang, N. & Göransson, K. (2017) Specialpedagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken. En analys av sex fallstudier. Specialpedagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken

Senast granskad: 2017-11-27