Inkludering går att förena med hög måluppfyllelse

Forskningsbaserat arbete utifrån gemensam tankestil, där inkludering är viktig del, har lett till den höga måluppfyllelsen för Nossebro skola i Essunga kommun i Västra Götaland. Detta enligt den första rapporteringen i en forskningsstudie av Elisabeth och Bengt Persson, båda vid Högskolan i Borås.

Essunga kommuns skola har uppmärksammats mycket i många olika sammanhang av media och varit i fokus vid flera konferenser. Essunga kommun har också tagit emot många studiebesök under de senare åren.

I den första delrapporteringen (i PAIDEIA, nr 2, 2011) beskriver forskarna Elisabeth Persson och Bengt Persson hur skolan i Essunga kommun har utvecklats. Skolan har på mycket kort tid, från att ha varit näst sämst i Sverige (2007), enligt Sveriges Kommuner och Landstings jämförelse, utvecklats till att bli en av Sveriges tio bästa skolor sett till måluppfyllelse. Detta har skett utan att skolan har tillförts mer resurser.

Viktiga faktorer för utveckling

Författarna lyfter fram flera viktiga faktorer som varit betydelsefulla för denna utveckling:

  • Lärare och elever beskriver att de tänker på liknande sätt, de har liknande tankestil
  • Ett forskningsbaserat arbetssätt
  • Kollektiv kompetensuppbyggnad
  • Optimering av kompetenser i arbetslag (dvs. kombinationen av kompetenser är viktig)
  • Inkluderande arbete
  • Små undervisningsgrupper lades ner
  • Hög grad av dubbelbemanning vid lektioner (svenska, engelska och matematik)
  • Gemensam struktur på lektioner
  • Kollektiva samtal i klassrummet under auktoritativ ledning
  • Lektioner ställs aldrig in
  • Högt ställda förväntningar på elever
  • Elevernas inställning till skolarbetet (vikten av att lägga ner tid och att prestera väl)
  • Hög kamrattolerans mot olika tänkande och beteende
  • Heterogenitet i elevgrupp ses som en resurs

Eleverna och lärarna tänker på samma sätt

Forskarna beskriver själva att forskningsstudien av skolan i Essunga beskriver en pedagogisk process som har studerats i förhållande till ett utfall. Utfallet, eller resultatet, från processen är elevernas ökande lärande som har kommit till uttryck vid prov och betygssättning.

I den första delrapporteringen utgår Persson och Persson från elevernas perspektiv. Det är eleverna som har presterat betydligt bättre på prov än tidigare årskullar vid skolan. Utifrån ett femtontal elevintervjuer kommer Persson och Persson fram till att elevernas sätt att tänka i hög grad överensstämmer med hur lärare och skolledare tänker vid skolan. Forskarna beskriver det som mycket viktigt och att det ”är denna utmaning man lyckats väl med i Essunga”. Det förefaller alltså enligt Persson och Persson finnas en samsyn kring skolarbetet på skolan i Essunga som haft stor betydelse för måluppfyllelsen.

Samsyn om inkludering

Forskarna ger även exempel från elevintervjuerna på att det finns en samsyn också vad gäller inkludering i klassrummen. Satsningen på inkludering har gjorts utifrån studier av forskningslitteratur. ”Aktuell och relevant forskningslitteratur togs fram och sammanfattades i kortare texter som alla lärare förväntades läsa” (s. 53).

Med stöd av vad forskningen visade, lades alla små undervisningsgrupper ned. Var femte elev hade undervisning i en sådan grupp. De frigjorda resurserna användes till hög grad av dubbelbemanning i ämnena svenska, engelska och matematik.  Dubbelbemanningen innebar att två lärare samtidigt var inne i klassrummet.

Persson och Persson beskriver också att alla lärare arbetade på ett likartat sätt vad gäller lektionernas upplägg. Lärarna arbetade utifrån vad som betecknas som ”Det kollektiva samtalet och lärarens auktoritativa ledning”. Detta arbetssätt har på skolan fått ersätta elevers ”eget arbete”, ”forskning” och ”egen planering”.

Hög måluppfyllelse och inkludering går att förena

Persson och Persson avslutar med några slutsatser dragna från studien av skolan i Essunga. De betonar att en hög måluppfyllelse är förenlig med inkludering och att forskningsbasering ger goda resultat samt betonar vikten av att ”tankestilen är gemensam, känd och omfattad av alla”.

Författarna säger båda att studiens resultat är viktiga sett till hur den svenska skolan har utvecklats under senare år. Elevernas resultat har blivit sämre än tidigare, svenska elevers kunskaper har i en internationell jämförelse blivit allt sämre och som Bengt Persson säger:

- Det är också den sjunkande likvärdigheten som är mycket bekymmersam men här visar Essunga kommuns utveckling att en satsning på ökad måluppfyllelse är förenlig med en samtidig satsning på inkludering.

Utveckling kräver vetenskapligt grundad analys

Går det då för andra kommuner att lyckas på samma sätt som Essunga har gjort vad gäller inkludering och måluppfyllelse?

Svaret är att såväl praktisk erfarenhet som tidigare forskning visar att det är svårt att ”föra över” ett lyckat projekt från ett samanhang till ett annat.

- Det som krävs är att utvecklingsarbetet utsätts för en vetenskapligt grundad analys där samverkande framgångsfaktorer identifieras och analyseras

Bengt Persson fortsätter med att säga att det av projektrapportens redovisning framgår vad som krävs för att lägga grunden för ett lyckosamt förändringsarbete. Snart kommer boken om Essungastudien som utges av Liber

Text: Johan Malmqvist

Ett smakprov

Senast granskad: 2016-01-29