Hur lär man elever att skriva bra texter?

Av någon anledning kommer diskussioner om läs- och skrivsvårigheter ofta att handla mycket om läsning och mindre om skrivande. Läsning bidrar absolut till en utvecklad förmåga att skriva. Men det är också tvärtom: Skrivande är också en viktig motor för att träna läsförmågan, vilket ytterligare betonar vikten av att också skriva mycket.

Hur kan man då undervisa i att skriva texter? Det pågår för närvarande svensk forskning som bottnar i ett nära samarbete mellan forskning, lärarutbildning och skola, vilket är relativt unikt inom utbildningsvetenskapen. Man studerar skrivpedagogiska problem och skriftkompetens hos elever.

Internationellt finns så kallade skrivpedagogiska skolor, varav den mest kända är den australiska genreskolan. Med den metoden vill man ge alla elever ett kulturellt kapital att utveckla det som kallas "educational linguistics", utifrån ganska strikta former. En närmast motsatt pedagogik finns genom mer expressionistiska och existentiella språkpedagogiska metoder, där personligt   och personlig röst värdesätts mer.

Ett begrepp som ofta används i sammanhanget är textaktivitet — TA. Det kan betraktas som en språklig verksamhet där kommunikativa handlingar får en gemensam kommunikativ funktion. Exempel på textaktiviteter kan vara berättande (och återberättande), beskrivning, förklaring, instruktion samt ställningstagande (argumentation). Enkla texter kan domineras av en textaktivitet. Ett exempel kan vara ett enkelt skriftligt argumenterande inlägg i en debatt. Mer komplicerade texter omfattar flera olika textaktiviteter.

Flera svenska avhandlingar med inriktning mot skrivpedagogik har publicerats under senare år. Några betonar också vikten av att utveckla ett metaspråk för textsamtal, samt betydelsen avresponssamtal som stöd vid framläggning av texter. TA förutsätter kopplingar till och medvetenhet om genrer och skrivpedagogisk praktik.

Ett problem i sammanhanget är att blivande lärare får relativt begränsad vägledning i hur elever ska ges en tillräckligt mångsidig textträning. Detta trots att skolans mål för skrivkompetens också omfattar kompetensen att hantera komplexa genrer.

Sammanfattning:

  • En väg i processen mot bättre skrivna texter är också att tala dem. För vissa människor är det ett nästan oöverstigligt hinder att tala inför en grupp, men denna rädsla är viktig att tackla och stävja redan under skolåren. Berättande är ett slags organiserande av text utifrån tid, med en början, en mitt och ett slut.
  • I enlighet med läroplanen ska eleven ges förutsättningar att kunna "utveckla sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i olika sammanhang". Den typiska skolgenren — uppsatsen — bör få lämna ifrån sig mer utrymme till genrebaserad skrivträning.
Senast granskad: 2016-02-03