Läsning handlar inte bara om svenskämnet

Underivsningen i svenska skolor stödjer inte i tillräckligt hög grad utvecklandet av avancerad läsning, konstaterar porfessor Caroline Liberg, Uppsala universitet, i en fördjupad analys av resultaten i PIRLS 2006.

Strax före jul publicerades resultaten från PISA 2009 angående 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. PISA undersöker 26 miljoner elever i 65 länder och uppgifterna är nära relaterade till elevernas vardag och vad som väntar i vuxenlivet. Läsförståelse fokuseras i undersökningen 2009 liksom i den som genomfördes 2000. Skolverket har sammanfattat resultaten från PISA 2009 i Rustad att möta framtiden? PISA inriktas mot "elevernas förmåga att sätta in kunskaper i ett sammanhang" och att de ska "kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt problem" (2010, s. 6). I sammanfattningen presenteras också deltagande länder, upplägg och genomförande av PISA.

Sverige deltar också i PIRLS, en internationell studie av läsförmåga hos 10-åringar. I PIRLS 2006. Läsförmåga hos elever i årskurs 4 - i Sverige och i världen, Skolverket 2007, jämförs resultaten från PIRLS 2001. En tillbakagång visas även här.

Färre avancerade läsare och fler svaga

I PISA OCH PIRLS undersöks läsförståelsen i relation till beskrivningar, berättelser, redogörelser och diagram, tabeller och kartor. Eleverna svarar med hjälp av både flervalsfrågor och egna skriftligt formulerade svar.

Både PISA 2009 och PIRLS 2006 visar att andelen avancerade läsare har minskat och andelen svaga läsare har ökat. Svenska elever presterar sämre än genomsnittet i PISA när det gäller förmågan att tolka vad de läser. Skillnaderna mellan pojkar och flickor har ökat i Sverige och pojkar som är svaga läsare har ökat. Läsförståelsen för elever, födda i Sverige men med utländska föräldrar, har också sjunkit.

De elever som läser för att de har lust och på fritiden medför en bättre läsförståelse. Detta resultat kan ses både i PISA och i PIRLS. Skillnaderna mellan lite läslust och hög läslust är hög i Sverige och det får också betydelse för läsförståelsen. Pojkarna som läser för nöjes skull har minskat i Sverige.

Läsförmåga utvecklas inte bara inom svenskämnet

Professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet har i Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse (Skolverket 2010), utfört en fördjupad analys av resultaten i PIRLS 2006. Hon diskuterar även möjliga förändringar av läsundervisningen utifrån jämförelser med andra länder. Liberg har analyserat de textuppgifter som ingår i studien och resonerar om vad som krävs för att lösa dessa.

PISA och PIRLS visar att andelen avancerade läsare sjunker och Caroline Liberg visar i sin analys att undervisningen i svenska skolor inte i tillräckligt hög grad stödjer utvecklandet av avancerade läsförmågor. Liberg poängterar att läsförmågan är knuten till läsandet i alla ämnen och att den inte bara utvecklas inom svenskämnet. Hon betonar också att en god läsförmåga är sammansatt av flera olika lässtrategier och läsfärdigheter.

Vilka är då de avgörande skillnaderna mellan länder som får goda resultat och Sverige? Liberg menar att svenska lärare använder mindre tid åt formell läsundervisning än lärare i andra länder och hon skriver att "Det är exempelvis inte så vanligt att lärare arbetar strukturerat med olika läsfärdigheter och lässtrategier som att:

  • identifiera huvudbudskapet
  • förklara eller visa att man förstått vad man läst
  • jämföra det man läst med egna erfarenheter
  • jämföra det man läst med sådant man läst tidigare
  • förutsäga vad som kommer att hända härnäst i texten
  • generalisera kring och dra slutsatser av vad man läst
  • beskriva stil och struktur i texten man läst" (s. 15).

Starka läsare kombinerar olika lässtrategier

Caroline Liberg diskuterar hur undervisningen kan utveckla förmågan att använda flera olika lässtrategier i text i alla ämnen i skolan och byta när någon inte fungerar. Hon menar också undervisningen bör innehålla metastrategier, det vill säga att eleverna får resonera om hur de kommit fram till olika reflektioner och att lärarna visar, modellerar, hur dessa strategier kan användas i textläsningen. Modelleringen kan ske vid högläsning.

I PIRLS används både skönlitterära texter och sakprosa. Som i PISA ingår diagram, kartor, foton, tabeller osv. Fyra typer av läsförståelse efterfrågas

  • uppmärksamma och återge klart uttryckt information,
  • dra enkla slutsatser,
  • tolka och integrera idéer och information och
  • granska och värdera innehåll, språk och textelement (s. 21).

I en avslutande analys diskuterar Liberg konsekvenser av analysen och ger förslag till utveckling av läsundervisning i alla ämnen. De starka läsarna klarar att kombinera olika lässtrategier och använda dem på alla slags texter. Hon betonar också att kollektivets samlade läsförståelse ska användas i klassrummet och det innebär att många textsamtal bör ske både i grupper och i helklass. Det är också viktigt att knyta an läsningen till elevernas förförståelse av innehåll och form.

Senast granskad: 2016-01-11