Skönlitteratur i alla ämnen främjar lärande

Lärare kan med stor framgång använda skönlitterära texter i andra skolämnen än svenska. Det är huvudbudskapet i Mary Ingemanssons Lärande genom skönlitteratur: Djupläsning, förståelse, kunskap som vänder sig till lärarstudenter och lärare i grundskolans olika ämnen.

Mary Ingemansson är lektor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Högskolan i Kristianstad och har lång erfarenhet av att utbilda lärare. Hon menar att boken kändes viktig att skriva av flera skäl.  

– Våra barn och ungdomar behöver tillägna sig olika lässtrategier, djupläsning och förstå vikten av omläsning för att nå lärande. De behöver också känna motivation och läsglädje för att bli kompetenta läsare. Jag har 25 års erfarenhet av läsning på mellanstadiet samt undervisning med lärarstuderande i 18 år och har utgått från både egen forskning och andras forskning. Min bok kändes viktig att skriva för att den tar upp ett stort antal sätt att arbeta med texter och den beskrivna läsningen är förankrad i den verklighet som dagens lärare möter i skolan.

Teori och praktik integrerad

Boken integrerar teori och praktik och rymmer sju kapitel där de tre första är mer teoretiskt inriktade medan de resterande visar hur teorin kan operationaliseras med olika empiriska exempel. Första kapitlet inleds med de litteraturdidaktiska frågorna: Varför ska vi läsa? Vad ska vi läsa? Hur ska vi läsa? Med vem ska vi läsa? Med dessa frågor som fond tar Ingemansson upp sin egen läsning i barndomen, vikten av goda förebilder och att förmågan till djupläsning är en förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskaper överhuvudtaget.

Vidare presenteras aktuell läsforskning med särskild betoning på Judith A. Langers teori om läsningens fem faser, hur man bygger litterära föreställningsvärldar, vilka utgör den teoretiska och metodologiska grunden i boken som helhet.

Läsningens fem faser

I den första fasen, orienteringsfasen, stiger läsaren in i textvärlden och bildar sig en övergripande uppfattning om innehållet. Nästa fas, förståelsefasen, kännetecknas av att läsaren får mer personlig kunskap om texten och dess kontext och börjar fundera kring motiv, känslor och intertexter.

I den tredje fasen, återkopplingsfasen, börjar läsaren se kopplingar mellan den egna erfarenheten och textens värld för att i den fjärde fasen, överblicksfasen, kunna distansera sig mer och reflektera över läsningen på ett mer analytiskt sätt. I den sista fasen, kreativitetsfasen, är tanken att den litterära erfarenheten och kunskapen från textläsningen kan användas i andra sammanhang på ett kreativt sätt.

Textsamtal och omläsning med djuplodande frågor

Ingemansson redogör för hur Langers teori kan operationaliseras på olika sätt med flera exempel från dels sin avhandling, dels olika grundskolor i Albany, New York.

– Ett stort antal lärare vid Albanys skolor har samarbetat med Langer, operationaliserat hennes teorier och därmed utarbetat olika sätt att djupläsa.

En av lärarna, Kelly, menade att Langers teorier är en förutsättning för såväl de fina läsresultat hon har nått i sin klass som de mer djuplodande och engagerande samtalen om de litterära texterna. Exempelvis fick hennes elever läsa och analysera den komplexa Svart arv av Mildred Taylor, som rör integration i USA under 1930-talet, i symbios med dikten ”Still I rise” av Maya Angelou. Detta blev möjligt med hjälp av textsamtal och omläsning med fasbaserade frågor.

Dokumenterad läsning

Bokens andra halva redogör för praktiska exempel på hur lärare kan arbeta med skönlitteratur i klassrummet utifrån Langers modell. Först diskuteras hur lärare kan tänka vid det förarbete som behöver göras vid en tematisk läsning – inte bara i svenskämnet utan i alla ämnen.
– Det är viktigt att läraren väljer olika sorters texter och gärna från olika genrer. Texturvalet förutsätter samarbete med skolbiblioteket och olika ämneslärare. Man måste planera lämpliga frågor till vald text, organisera läsningen i förväg och veta vad läsandet ska mynna ut i.
De två sista kapitlen handlar om dokumenterad läsning i ett stort antal klasser i grundskolan samt djupläsning i en utvald klass under en termin. Det framgår tydligt, enligt Ingemansson, att eleverna blir bättre djupläsare när lärarna använder Langers modell.
– När lärarna har ett läsfördjupande arbetssätt, visar det sig att eleverna tar efter och även metakognitivt kan se sin egen läsning med hjälp av Langers faser och fasbaserade frågor. Ett stort antal lärare skriver att de nu kan se läspotentialen hos sina elever bättre. Lågstadielärare såg att textdiskussionerna blev betydligt djupare än tidigare med hjälp av materialet.

Lärarna ska fokusera på läsningen

Huvudbudskapet i boken är att lärare med hjälp av Langers modell kan träna eleverna i djupläsning och diskussion av skönlitterära texter i alla skolämnen. Problemet Mary Ingemansson ser är att de lärare som ingår i dokumentationen har stora kunskaper men lite tid att tänka efter och systematisera läsundervisningen:

– Jag såg att alla de förberedelser som behövs för att kunna bedriva textsamtal - kunna skolbibliotekets möjligheter, hålla sig à jour med både fack- och skönlitteratur, kunna välja, ge läsandet tid - enligt lärarna själva är eftersatta p. g. a. många andra administrativa funktioner. Lärarna behöver ha ordentlig förberedelsetid, det är min övertygelse idag. Lärare behöver också vara läsare och djupläsare; föredömen. För att vara övertydlig: ta bort ett stort antal uppgifter som inte är pedagogiska så att lärare kan fokusera på läsningen i klasserna – då kommer även elevernas motivation öka!  

Text: Christoffer Dahl

Ingemansson, Mary (2016), Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap. Studentlitteratur.

Litteraturtips
Langer, Judith A (2005), Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Daidalos.

Adler, Mary & Rougle, Eija (2005), Building literacy through classroom discussion: research-based strategies for developing critical readers and thoughtful writers in middle school. Scholastic Inc.

Magnusson, Kerstin, Malmgren, Gun & Nilsson, Jan (2013), Att göra sin röst hörd - Tematisk undervisning i grundskolans mellanår. Studentlitteratur.

Senast granskad: 2016-08-29