Eleverna lär sig mindre när det är lätt att få höga betyg

Att elever kan tvingas välja mellan skolor som ger högkvalitativ utbildning och skolor som sätter höga betyg leder till att konkurrensen inte gynnar kvaliteten i skolsystemet, säger Jonas Vlachos, docent vid Stockholms universitet.

Jonas Vlachos definierar betygsinflation som en ökad skillnad mellan betygsnivå och elevernas faktiska kunskap. Ett problem med betygsinflation är att eleverna lär sig mindre när det är lätt att uppnå höga betyg. Föga förvånande verkar detta beror på att de anstränger sig mindre, säger han.

Jonas Vlachos

- Ett annat problem som snarast har med likvärdigheten att göra är att betygen sällan stiger lika mycket överallt. Det innebär i ett konkurrensutsatt skolsystem som det svenska att eleverna kan tvingas välja mellan skolor som ger högkvalitativ utbildning och skolor som sätter höga betyg. Sådana avvägningar ska inte eleverna behöva göra och det leder till att konkurrensen inte gynnar kvaliteten i skolsystemet. Det finns alltid en möjlighet för lärare och skolor att "kompensera" bristande kvalitet i undervisningen med höga betyg. Detta försvårar även det kvalitetsarbete som bedrivs lokalt på skolan, av kommunen och av de centrala skolmyndigheterna.

Liten mätbar effekt 

I din studie ser du att konkurrensen mellan skolor till viss del tycks driva på betygsinflationen.  Varför är det så?

- Konkurrens leder i allmänhet till att kunderna får mer av vad de vill ha. Betygen är viktiga i det svenska skolsystemet och i kombination med att det finns betydande svängrum i betygsättningen vore det snarast förvånande om vi inte såg betygsinflation.

Men, enligt dig, är den mätbara effekten relativt liten. Varför är det så? Tror du att den ”sanna” effekten är större?

- Det tyder kanske på att lärarna varit tillräckligt professionella för att inte låta sig påverkas av konkurrensen, men samtidigt är mätproblemen mycket stora eftersom vi inte har några riktigt bra mått på betygsinflation eller på konkurrens. Hur man än vänder och vrider på det så är det dock tydligt att det finns andra faktorer förutom konkurrensen som bidragit till inflationen. Det målrelaterade betygssystemet som saknar tydlig förankring i jämförbara kunskapstester är den troligaste förklaringen. Jag tror att det finns inflationstendenser i alla betygsystem som saknar en koppling till kunskapstester.

- Samtidigt har jag undersökt grundskolan och det finns anledning att tro att problemen är betydligt större i gymnasieskolan: gymnasiebetygen är viktigare för den enskilde, konkurrensen om eleverna hårdare och den externa kontrollen av betygsättningen ännu sämre än i grundskolan.

Förespråkar ett utbyggt provsystem

En lösning som du förespråkar är ett utvecklat system av nationella prov med extern rättning.  Vilka fördelar och nackdelar ser du med ett utbyggt provsystem?

- Systemet bör koppla samman betyg och provresultat på klass- eller skolnivå. Fördelen är att betygen då blir mer jämförbara och rättvisa, vilket även gör att ovan nämnda problem med betygsinflation begränsas. Nackdelen är att det blir för mycket fokus på proven och deras innehåll vilket delvis hanteras av att proven blir välkonstruerade och i hög grad fångar det man är ute efter. Helt bra kommer det dock aldrig att bli men man står inför en avvägning mellan olika mål. Det utbyggda provsystemet kommer att kunna ge värdefull information om undervisningens kvalitet som kan användas för ett kvalitetsarbete på olika nivåer.

 Kan bli för många prov

- Till viss del hanteras dessa problem med för mycket fokus på proven genom att proven inte är enormt viktiga för eleven, även om de är viktiga för skolan. Eftersom enskilda elever inte har incitament att maximera skolans provresultat så finns det en spärr mot för mycket fokus på proven där.

- Man kan inte nog betona hur viktiga provens utformning är och om det finns viktiga moment som inte kan rättas externt av logistiska skäl, så får man kompromissa och låta dessa examineras lokalt.

- En annan nackdel är att det blir för många prov vilket kan hanteras av att provresultaten även styr betygen i ämnen utan prov. Detta är dock en aning ologiskt inom ramen för ett målstyrt betygssystem, men i mina ögon nödvändigt.

- Kursbetygssystemet på gymnasiet gör en koppling mellan betyg och provresultat mycket svår. Jag tycker bland annat därför man borde återgå till en ordning med slutbetyg per ämne och inte per kurs. I den mån man ser kursbetygen som värdefulla - jag gör det inte - så är detta en nackdel.

Extern rättning kan stärka lärarnas auktoritet

Riskerar inte extern rättning av nationella prov att lärarens ställning i skolan försvagas?

- Nej det håller jag inte med om, jag tycker snarare att professionens ställning skulle stärkas om vi införde extern rättning av nationella prov. En fördel är att det kan stärka lärarnas auktoritet. Det finns ett tryck på läraren om höga betyg från elever, föräldrar och rektorer vars lojalitet i ett konkurrensutsatt system ligger hos kunden snarare än läraren. Genom att koppla betygen till provresultaten så ges läraren stöd i sitt bedömningsarbete, dels gentemot kunskapsmålen men även mot otillbörlig påverkan som kan vara mycket svår att stå emot.

Hur skulle provens kvalité förändras?

- Det inte finns någon anledning att extern rättning skulle påverka provens kvalitet till det sämre. Anledningen är att välkonstruerade prov som testar breda förmågor öppnar för diskretion i rättningen vilket kan utnyttjas strategiskt på skolorna. Med extern rättning finns däremot inga incitament att manipulera rättningen. Välkonstruerade prov är dessutom känsliga för att olika rättare kan göra olika bedömningar men med extern rättning kan proven spridas på flera olika personer. Då det är skolans aggregerade resultat som ska spela roll för betygsättning så minskar problemen med provens jämförbarhet. Alltså: dagens system ställer mycket större krav på enkelt lätträttade prov än det system jag föreslår.

Text: Johan Samuelsson
 

Senast granskad: 2016-02-03