Beröm för talang till skada för motivationen

Uppfattar du dina och elevernas egenskaper som fasta och opåverkbara? I så fall har du ett statiskt mindset. Om du däremot tror att egenskaper kan utvecklas genom ansträngning så är ditt mindset dynamiskt. Beröm för intelligens och talang ger signaler som bidrar till att skapa ett statisk mindset där barnet drar slutsatsen att eftersom de är smarta när de lyckas så är de dumma när de misslyckas.

Carol Dwecks bok Mindset: Du blir vad du tänker beskriver skillnader mellan människors självuppfattning och vilka konsekvenser det får för prestationer hos både barn och vuxna.

Carol Dweck arbetar som professor vid Stanford University och en utgångspunkt för boken är hennes mångåriga forskning om motivation, självuppfattning och utveckling. Bokens innehåll riktas inte specifikt till personal i skolan utan de många exemplen är hämtade från såväl barnuppfostran som från idrott och arbetsliv.

Återkoppling har betydelse

Hennes forskning är dock synnerligen relevant för undervisningssituationer och relationer mellan lärare och elev. I klassrummet sker ständigt bedömning av och återkoppling på elevers prestationer och situationer av det slaget beskrivs som betydelsefulla för en persons självuppfattning. I texter om bedömning möter vi ofta rådet att vara försiktiga med beröm och Dweck ger teoretiska argument bakom detta råd. Boken handlar om vad det är vi bör berömma elever för och, kanske framförallt, vad vi inte bör berömma elever för.

Statiskt – ser egenskaper som opåverkbara

Begreppet mindset står för uppfattningar om personliga egenskaper. En person med ett statiskt mindset uppfattar sina egenskaper som fasta och opåverkbara. Detta för med sig en rädsla för att misslyckas och kan bidra till oro och stress i samband med skolprestationer.

Ett sätt att slippa riskera att misslyckas är att undvika utmaningar. Andra följder av ett statiskt mindset kan vara att gå i försvarsställning om man får kritik eller att snabbt ge upp om man drabbas av motgångar. Framgång handlar om att bevisa att man är smart eller begåvad och att få bekräftelse på detta. Att behöva anstränga sig ses som ett tecken på att inte vara begåvad.

Ett statiskt mindset begränsar prestationer inom alla områden. I boken redovisas bland annat studier av elevers övergång till högstadiet. Olika elever som presterade lika bra på mellanstadiet utvecklades väldigt olika under högstadiet. Forskarna kunde se att elever som hade ett statiskt mindset slutade att anstränga sig som ett sätt att skydda sig mot hotande misslyckanden och deras skolprestationer försämrades.

Dynamiskt – egenskaper som utvecklingsbara

En person med ett dynamiskt mindset tror att egenskaper kan utvecklas genom ansträngning. Det innebär en vilja att söka utmaningar och det ger uthållighet vid motgångar och en vilja att försöka igen. Kritik blir något viktigt för att kunna komma vidare och något man kan läras sig av. En person med ett dynamiskt mindset kopplar ihop ansträngning med framgång.

Dweck beskriver en forskning som studerat hur barn med olika mindset gav råd till en klasskamrat som hade svårt med matematiken. Ett barn med ett dynamiskt mindset säger: ”Ger du ofta upp? Tänker du en minut och slutar sen? Om du gör det kan du försöka tänka lite längre – kanske två minuter och läsa uppgiften igen om du inte förstår. Om du fortfarande inte förstår så räck upp handen och fråga läraren”. När forskarna frågade barnen som hade ett statiskt mindset hade de svårt att överhuvudtaget komma på något svar att ge eftersom de upplevde att det inte fanns något att göra åt saken.

Återkoppling och beröm

Dweck beskriver att en människas mindset formas under barnaåren och lyfter fram exempel på en typ av berömmande återkoppling bör undvikas. Ett exempel är: ”Vad snabbt du lärde dig! Du är så smart!”. Hon menar att beröm för intelligens och talang är till skada för motivation och prestationer. Detta förklaras med att de signaler som denna typ av beröm skickar bidrar till att skapa ett statisk mindset där barnet drar slutsatsen att eftersom de är smarta när de lyckas så är de dumma när de misslyckas. Barnets strategi blir då att välja att göra sådant där hen vet att hen kommer att lyckas. Elever påverkas på samma sätt av att höra andra få beröm för talang eller intelligens och drar slutsatser av detta som påverkar deras självuppfattning.

Det vi istället uppmanas att göra är att ge återkoppling som handlar om att söka strategier för att lösa problem, att se misslyckande som en del av lärandeprocessen och som uppmuntrar viljan att anstränga sig. Vi kan ösa beröm över eleverna för framsteg som de når genom övning, studier, envishet eller goda försök. Ett exempel ur boken är: ”Jag tycker att det ar jättebra att du provade flera olika strategier på det där matteproblemet tills du till slut löste det. Du tänkte på fler olika sätt och hittade ett som fungerade!”.

Utmärkta lärare

I ett avsnitt fokuserar boken på utmärkta lärare. En utmärkt lärare tror att intellekt och begåvning kan utvecklas och de är fascinerade av inlärningsprocessen. De bryr som om sina elever och ser inte misslyckanden som barnets utan som skolans.

Dweck är tydlig med vikten av den miljö och det klimat som skapas i klassrummet. Den ska vara präglad av höga krav och inställningen att ”det finns inga genvägar”. Detta kräver en tydlighet mot eleven ifråga om brister i kunnandet parat med att ge dem verktyg för att arbeta med dessa brister.

Ett centralt budskap i boken är individen själv kan förändra sitt mindset och att med rätt inställning och rätt undervisning är elever kapabla till mycket mer än vi tror.

Text: Agneta Grönlund

Dweck, Carol S. (2015) Mindset: Du blir vad du tänker. Stockholm: Natur & Kultur.

Senast granskad: 2017-04-07