Elevers användning av återkoppling måste planeras in

Den ideala återkopplingen är i många fall ouppnåelig men goda kunskaper om återkoppling är ett stöd i arbetet med denna komplexa uppgift. Det menar den amerikanska forskaren Susan Brookhart, som bland annat lyfter fram vikten av en klassrumskultur där återkopplingen synliggörs och elevers användning av återkopplingen planeras in.

Synen på återkoppling har förändrats över tid – från att ses som en gåva från läraren till att ses som del i en lärandecykel där dialog och sammanhang är centralt. Susan Brookhart beskriver den ideala återkopplingen som ”just-in-time, just-for-me information delivered when and where it can do the most good”.

Tre perspektiv på återkoppling

I Brookharts nya utgåva av boken ”How to give effective feedback to your students”anlägger hon tre perspektiv på återkoppling och bokens upplägg följer de tre perspektiven. Med mikroperspektivet behandlar hon vad- och hur-aspekter på återkoppling, i kamera-perspektivet lyfter hon fram återkoppling som del i en lärande-episod för både elever och lärare och i teleskop-perspektivet får vi ta del av faktorer som handlar om elevens användning av återkopplingen och om återkopplingskulturen i klassrummet i en vidare mening. I varje kapitel finns, förutom referenser till tidigare forskning, tydliga sammanfattningar och rikt med exempel som tydliggör de råd som ges.

Genom mikroskopets lins – vad och hur

Brookhart lyfter fram ett antal överväganden för lärare i relation till återkopplingens innehåll. När det gäller fokus för återkopplingen så bör den riktas mot lärandemålen eller de strategier som elever använder för att nå lärandemålen. Ett exempel kan vara att koppla innehållet i återkopplingen till den intention läraren kan se att eleven haft i sitt arbete, vilket stärker elevens självtillit. Den jämförelse som görs i återkopplingen bör generellt göras mot kriterier. I vissa fall kan det dock vara bättre att ge en återkoppling där en jämförelse görs med elevens tidigare prestationer, exempelvis för elever som har svårt att nå godkänd nivå på uppgiften.

Återkopplingens funktion bör vara att beskriva styrkor och svagheter i elevens arbete. Lärare uppmanas att lyfta fram det som är bra och att ge åtminstone något förslag på förbättring. Vid framåtsyftande förslag är det viktigt att inte göra jobbet åt eleven utan att snarare stimulera tänkande och nyfikenhet.

Tydlighet är viktigt

Betygsangivelser bör undvikas om syftet med återkopplingen är formativt. I synnerhet när det gäller skriftlig återkoppling så betonar Brookhart såväl ton som tydlighet. Tydligheten är viktig så att eleven förstår informationen och vet hur hen kan gå vidare. En respektfull och icke-dömande ton i återkopplingen kan vara betydelsefull för elevens vilja att gå vidare.

När det gäller muntlig återkoppling ges exempel på både hur den ges individuellt och i grupp. Bra tillfällen att ge återkoppling i grupp kan vara att kommentera föregående lektion vid lektionsstart eller när något stoff behöver repeteras. Återlämning av bedömda uppgifter eller prov kan också var ett tillfälle där styrkor och svagheter på gruppnivå kan lyftas.

Genom kamerans lins – en lärande-episod

I kapitlet betonar Brookhart återkopplingens möjligheter till lärande även för läraren. När återkoppling ses som en lärande-episod så tänker vi i första hand på att eleven ska lära. Väl så viktigt är dock det lärande som sker när läraren funderar på vilken återkoppling som hen ska ge. Läraren tar då ställning till frågan ”vad är nästa steg för just den här eleven?”. För att kunna göra det behöver läraren förstå hur eleven tänker när hen försöker lösa en uppgift. Den kunskap läraren får från lärande-episoden kan sedan användas för att forma undervisningen efter elevernas behov.

I avsnittet berörs även återkopplingens funktion att stärka elevens självreglerande förmåga. Detta kan göras genom att vara tydlig med vad som är god kvalitet i ett arbete, genom att ha en dialog med eleven om dennes lärande och genom att stärka elevens motivation och självkänsla.

Genom teleskopets lins - återkopplingskultur

Återkoppling kan endast stärka lärandet om den används. Påståendet kan tyckas självklart men forskning visar att den svagaste länken i en formativ bedömningscykel är användningen av återkopplingen. Återkoppling som är tänkt att bidra till att eleven lyckas bättre nästa gång, med en liknande uppgift, har inte visat sig vara effektiv. Detta gäller i synnerhet om det dröjer länge innan nästa tillfälle. Brookhart betonar istället vikten av att planera för användningen av återkopplingen i anslutning till att den ges.

En annan aspekt som berörs är hur en klassrumskultur som stödjer användning av återkoppling kan formas. Ett råd som ges är att se återkoppling som något som behöver synliggöras och användning av återkoppling som något som behöver läras och övas. Detta kan göras genom att undervisa om återkoppling, att ge möjligheter att bearbeta återkopplingen på lektionstid eller att involvera elever i skapandet av kvalitetskriterier för uppgifter, exempelvis i form av matriser. I avsnittet ges flera exempel på hur arbetet med matriser tillsammans med eleverna kan gå till. Andra sätt att synliggöra återkopplingsgivande kan vara att låta elever öva på att ge återkoppling till sig själv eller andra eller att läraren själv är tydlig med att förklara sina egna överväganden när återkoppling ges.

I ett avslutande kapitel behandlas ämnesspecifik återkoppling i skrivande i såväl grund- och gymnasieskola, i matematik samt i SO och NO. Även här ges tydliga exempel. Där tas också upp återkoppling till elever med olika kapacitet och inställning till studierna. Boken kan användas av verksamma lärare, på lärarutbildning och den rika floran av exempel skulle också kunna användas som underlag för att tala om återkoppling med eleverna.

Text: Agneta Grönlund

Brookhart, Susan, M. (2017). How to give effective feedback to your students. 2:d edition. Alexandria: ACDC

Senast granskad: 2018-04-19