Hur kan bedömning användas som ett verktyg för inlärning?

En återkommande faktor i forskarnas beskrivning av bedömning som verktyg för lärande är den uppmärksamme läraren. Syftet med de olika bedömningsmetoderna är att lärarna dels ska få syn på de elever som inte kan men även att de ska varför de inte kan, så att de kan hjälpa dem bättre. Genom att läraren har stenkoll på elevernas kunskaper och utveckling kan de göra eleverna medvetna om sin egen inlärning och kunskapsutveckling.

En viktig del i denna formativa bedömning är samspelet mellan elevens inlärning och lärarens undervisning. I det ligger lärarnas ansvar att kunna se och förändra undervisningen när det blir svårt för eleven.

Återkoppling lär eleven att lära sig

Genom att läraren ger frekvent och systematisk bedömning och feedback kan eleven få en uppfattning av hur de ska arbeta för att förbättra sina resultat. En systematisk uppföljning möjliggör också att en lärare på ett tidigt stadium kan se om en elev halkar efter.

Denna bedömning för lärande kan ske på många olika sätt och det finns många olika forskningsprojekt och böcker om det. Grundläggande är dock att den information man får genom att dokumentera och tolka elevernas prestationer används för att både ge återkoppling till eleverna och för att förändra och förbättra undervisningen.

Återkopplingen till eleverna behöver dels innehålla information om var eleven befinner sig just nu i förhållande till mål och kunskapskrav, så kallad feedback, men även information om hur eleven ska ta sig vidare, så kallad feed-forward

Fem strategier för bedömning för lärande

Att synliggöra elevens egen kunskapsutveckling genom att dokumentera och återkoppla är grundstommen i att använda bedömning som verktyg för lärande. Men man kan också bygga ut denna grund, för att ytterligare underlätta och effektivisera.

Ett vanligt arbetssätt är att utgå från Wiliam och Thompsons ramverk med fem strategier för att underlätta den formativa bedömningen:
 
1. Tydlig kommunikation av krav och förväntningar.  
2. Uppgifter som lockar fram elevernas förmågor.  
3. Konstruktiv återkoppling.  
4. Utnyttja elevernas som resurser för varandra.
5. Hjälpa eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande.

Tillfrågade experter: Anders Jönsson, lektor i utbildningsvetenskap, Malmö högskola, Anna Sjögren,  ekonomie doktor i nationalekonomi vid IFAU, Christian Lundahl, docent i pedagogik, Stockholms universitet, Gudrun Erickson, lektor i pedagogik, Göteborgs universitet

 

Senast granskad: 2016-02-04