Hur ser bedömningspraktiken ut i de lägre åldrarna?

För yngre elever och förskolebarn finns inte nationellt standardiserade bedömningskrav för lärare och förskollärare att följa. De skriftliga omdömen som är en del av elevernas induviduella utvecklingsplan (IUP) utformas lokalt och det finns inga krav på nationell likvärdighet eller jämförbarhet. IUP inom skolan ska vara ett stöd för elevens lärande och den ska innehålla både omdömen och en planering av hur eleven kan utvecklas så långt som möjligt i riktning mot målen.

Ett potentiellt problem är att IUPn får innehålla information om elevens utveckling i övrigt. Det finns där en risk att bedömningarna blir personrelaterade och forskning har visat att utvecklingsplaner för barn i förskola och förskoleklass tenderar att bli personligt orienterade och ibland gränsande till integritetskränkande.

Mycket dokumentation görs inom förskolan

Det förekommer en bred variation av dokumentation inom förskolepraktiken. Bedömning kan tolkas vara invävd i konstruktionen av dokumentationen. Här finns exempel på allt från pedagogisk dokumentation och portfolio, dagbok, enkäter, elektronisk dokumentation, individuella utvecklingsplaner till standardiserade material som TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling), RUS (RelationsUtvecklingsSchema), SET (Social och Emotionell Träning), StegVis och START (program för social och emotionell utveckling), samt utvärdering av verksamheten på institutionsnivå (till exempel BRUK).

Många olika bedömningstyper i förskolan 

I förskolepraktiken förekommer också en bred variation av bedömningstyper såsom behovs(brist)bedömningar som är utvecklingspsykologiskt grundade med normer för åldersadekvata prestationer i områden som exempelvis språk, motorik och socioemotionell utveckling; kunskapsinriktade och ibland betygs-liknande bedöm-ningar; personinriktade bedömningar, som nämndes ovan i vissa fall kan vara integritets-kränkande; samt självbedömningar och verksamhetsinriktade bedömningar, som exempelvis fokuserar verksamhetens temaarbete och lärandemiljö.

Viktigt att uppmärksamma personbedömningar

I skolverkets anvisningar föreskrivs att den individuella utvecklingsplanen inte ska innehålla värderingar av elevens personliga egenskaper och att läraren ska använda ett sakligt språk. Värderande dokumentation kan ha inverkan på elevens självbild och identitetsutveckling. Forskarna menar att den systematiska dokumentationen som IUP innebär är viktig att uppmärksamma och diskutera, inte minst ur etisk synvinkel eftersom det är en allmän handling.
Bedömningen och dokumentationen kan ha både summativa och formativa drag. Enligt de studier som har gjorts är blicken dock sammantaget främst riktad mot förskolebarnet i en nuläges- och tillbakablickande dokumentation. En risk med den tillbakablickande dokumentationen är att den kan tillfälligt frysa fast, värdera och söka efter bevis i det som har varit snarare än att söka efter det oväntade och den potentiella utvecklingen och förändringen. Om barnet bedöms utifrån vad det har varit och presterat kan dessa bedömningar komma att styra förskolebarnets möjliga tillblivande.

Tillfrågad expert: Ann-Christine Vallberg-Roth, professor i pedagogik med inriktning mot yngre barn vid Centrum för professionsstudier (CRP) i utbildningsvetenskap, Malmö högskola

Senast granskad: 2016-02-04