Hur ser bedömningspraxis ut i Sverige?

Hur bedömningspraxis ser ut i Sverige vet forskarna ganska lite om. Någon entydig bild går inte att ge utifrån den svenska forskningen om bedömningspraxis.Enligt flertalet forskare, utifrån deras erfarenheter från praktisk skolverksamhet, är gissningsvis de skriftliga proven och läxförhören fortfarande bedömningens okrönte konung. Det verkar som om man fortfarande prövar företrädesvis minneskunskaper.

Vid skriftliga förhör och prov verkar två vanliga bedömningsformer vara att man räknar poäng och sätter betygsgränser på kvantitativ väg eller att uppgifterna är indelade i svårighetsgrader som representerar betygsnivåer och betygen sätts utifrån vilka typer av uppgifter eleven klarat av. Men eftersom det inte finns någon kartläggning av detta så vet forskarna inte vad som är praxis. Sannolikt ser det väldigt olika ut både inom och mellan skolämnen och mellan tidigare och senare skolår.

Det krävs mer forskning inom bedömningspraxis

Antalet studier av kunskapsbedömningar och betygssättning har ökat markant under de senaste fem åren. Ändå är studier som berör lärares bedömningsarbete fortsatt rätt få, vilket innebär att endast ett fåtal lärare i de olika skolformerna — grundskolans tidigare och senare år, särskolan och gymnasieskolan — är representerade. Detta gäller i ännu högre grad för eleverna: elevperspektivet på bedömning och betyg lyser så gott som totalt med sin frånvaro.

För studier av bedömning och betygssättning utifrån enskilda ämnen är få skolämnen representerade och för de skolämnen som finns representerade förekommer det sällan mer än en studie.

Sammantaget vet forskarna alltså inte hur lärares bedömningsarbete går till. Det saknas helt studier på hur lärare använder mål och betygskriterier i samband med betygsättning. Ytterligare en aspekt av bedömningsarbetet som är outforskat är samspelet mellan beslut på kommun- och rektorsnivå och lärarnas arbete.

Förändring är på gång

I samband med införandet av det normrelaterade betygssystemet växte en stark tradition fram med fokus på skriftliga prov med många korta frågor, för att med dessa instrument skapa goda förutsättningar för sortering av elevernas prestationer i olika betygskategorier.
Förhoppningen är enligt forskarna att denna tradition håller på att förändras, till förmån för en bedömningspraxis som är mer i linje med det bedömningssystem som lärarna faktiskt verkar inom. Vid prov bör det handla mer om att kunna överväga vad som ska prövas och välja frågetyper och prövningsform utifrån vad som är centralt att kunna.

Det som ibland kallas "det nya provparadigmet" handlar om en förändring av syftet med bedömningen. Mer tonvikt läggs nu vid att bedömningen görs för att stärka elevens lärande vilket ger bedömning i form av återkoppling en central roll. Delar av denna förändring är användning av andra bedömningsinstrument än skriftliga prov och ett ökat intresse för bedömning under arbetsprocessens gång och att eleven själv deltar mer i bedömningen.

Bedömningspraxis varierar sannolikt mycket

Däremot finns det studier som tyder på att förändringar i bedömningspraxis går långsamt och är starkt påverkad av traditioner i skolämnet och tidigare tankemodeller kring bedömning. Flera studier tyder också på att den "traditionella bedömningen" fortfarande har ett starkt fäste i Sverige. Det är därför troligt att ämnestraditionernas syn på vad som är en god bedömningspraxis kan variera mer idag än den gjorde tidigare.

Det går även att se nya mönster inom skolväsendet i stort - med en ökad betoning på nationella prov och internationella kunskapsmätningar liksom ett fokus på likvärdighet i fråga om betygssättning och att kraven på dokumentation har ökat. Hur denna trend kommer att påverka bedömningspraxis är däremot oklart. Det finns dock indikationer på att likvärdighet, med den ökande kontrollen, kan komma att reduceras till "samma bedömning för alla".

Forskarna påpekar att det behövs ämnesdidaktiska forskningsprojekt om bedömning och betygssättning i samtliga skolämnen, som förmår beakta såväl de skolämnestraditioner som bedömningsarbetet vilar på och kan belysa detta i förhållande till varierande elevgrupper. Det kan vara utifrån sociala kategorier som genus, etnicitet och klass, men också i relation till vilken undervisning dessa grupper får tillgång till.

Tillfrågade experter: Anders Jönsson, lektor i utbildningsvetenskap, Malmö högskola, Viveca Lindberg, lektor i pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Agneta Grönlund, Fil.lic. gymnasielärare i Katrineholm och gästlärare vid Linköpings universitet

Senast granskad: 2016-02-04