Vilka typer av bedömningsformer finns?

Det finns flera bedömningsformer som används inom den svenska skolan. Vissa är direkta redskap för läraren, som utformats för att kunna göra en bedömning, det kan vara matriser för att identifiera olika nivåer av kunnande. Andra former utgör snarare ett underlag för bedömning, det kan vara en portfolio där eleven själv har samlat till exempel olika typer av arbeten och planeringsunderlag.


Lärare använder idag allt ifrån prov, läxförhör, inlämningsuppgifter, klassdiskussioner till matriser, loggböcker och portfolion i sitt bedömningsarbete. Hur de olika formerna av bedömning är utformade, används och fungerar i praktiken, vet man däremot väldigt lite om, i och med att finns få studier av detta.

 

Eleven mer delaktig i sin egen bedömning

Under 1900-talet har man sett hur bedömning rört sig från det muntliga till det skriftliga. Man tycker sig se en utveckling mot att eleverna ska vara mer aktiva och självständiga både i planering och genomförande av skolarbeten men även i självvärdering av sina prestationer och insatser.

Det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet ställde högre krav på lärare och elever att kommunicera om och med bedömningar. Man kan se i alla de nya former av dokumentation och kommunikation som har ålagts lärarna, som åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal, hur dessa har bidragit till en ökad fokusering på den enskilda eleven.

Det är hur bedömningen utformas som är avgörande

Det finns inga bedömningsformer som är bra eller dåliga i sig. Det är utformningen av dem och hur de används som är avgörande. Exempelvis kan prov vara väldigt olika till sin karaktär, en del med korta frågor och svar och andra med öppna frågor där eleven kan diskutera och föra resonemang.

Loggböcker och portfolion har den styrkan att de kan visa en bredare repertoar av dokumentation av vad eleven gjort och kan, samtidigt kan de ibland bara användas som ett verktyg för att ha koll på vad eleven gör i de fall den kollektiva undervisningen minskat. Studier av exempelvis portfolio i högskolan visar att utformning, innehåll och användning skiljer sig mellan olika ämnestraditioner, rimligen gäller detta även portfolios i skolan.

Större studier behövs

Mer kunskap krävs innan man kan besvara den centrala frågan i valet av bedömningsform: Vad är det du vill pröva och på vilka sätt kan det göras? För att förstå bredden och variationen och kunna se på användningen av bedömningsformer i relation till vad läraren vill åstadkomma så behövs det större studier menar forskarna. Först då kan man uttala sig om vad som är bra att använda i förhållande till olika skolämnen och vad man vill åstadkomma.


 

Senast granskad: 2016-02-04