Återkoppling som redskap

Återkoppling varierar mellan olika sammanhang och olika typer av återkoppling har olika effekt på elevers lärande. När den har inriktning mot betyg skiljer den sig från den som riktar sig mot elevens lärprocess och självstyrning, visar den forskning som Agneta Grönlund presenterar i en lic.avhandling under vårterminen 2011.

Hur ser ditt forskningsområde och dina frågeställningar ut?

- Mitt forskningsintresse har sin grund i personliga erfarenheter av att göra bedömningar och ge återkoppling, en arbetsuppgift som jag själv betraktat som både svår och arbetskrävande. Det egna arbetet har lett till en nyfikenhet på hur återkoppling används av lärare, varför den ser ut som den gör och om den används på ett sätt som gör att eleverna kan ha nytta av den.

- Syftet med min studie har varit att utforska lärares återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet. Med återkoppling menar jag lärares information till elev om någon aspekt av dennes prestation eller förståelse. Jag har studerat återkoppling i både muntlig och skriftlig form och visat hur karaktären på återkopplingen varierar mellan olika sammanhang. Den återkopplingspraxis jag funnit har jag försökt förklara med utgångspunkt i intervjuer med lärare och observationer i klassrummen. Jag har vidare sökt urskilja faktorer som kan betraktas som hinder eller möjligheter för att återkoppling i samhällskunskap skall stödja elevers lärande.

- Såväl när det gäller samhällskunskapsämnet som när det gäller återkoppling är forskningen svagt utvecklad i Sverige och någon liknande studie har inte genomförts tidigare.

Vilka teoretiska utgångspunkter har du?

- Den lärteoretiska utgångspunkten är sociokulturell och jag har i analysarbetet inspirerats av så kallad verksamhetsteori. Den internationella forskningen om återkoppling som ett redskap i en formativ bedömningsprocess har tjänat som utgångspunkt i min beskrivning av återkoppling av olika karaktär. Denna forskning visar att en framåtriktad återkoppling som tar fasta på elevens lärprocess liksom en återkoppling som riktar sig mot elevens förmåga att styra och bedöma sitt eget arbete har den största effekten för att stärka lärandet. Återkoppling med fokus på korrigering är endast verkningsfull om den kombineras med återkoppling som beskriver hur eleven kan gå vidare medan en återkoppling där fokus är inriktad mot vad som uppnåtts, ofta i betygs- eller betygslegitimerande termer, inte visat sig stärka lärandet.

Vilka centrala resultat är extra intressant i relation tidigare forskning!

- Jag har kunnat konstatera att återkopplingens karaktär varierar mellan de olika sammanhang jag har studerat. Tydligast skiljer sig skriftliga prov och skriftliga uppgifter å ena sidan från återkoppling i loggbok och under elevers arbetsprocess vid lektionsarbete å andra sidan. Den tydliga skillnaden består i att återkoppling med inriktning mot betyg och betygslegitimering har en stark ställning i den första gruppen medan återkoppling som riktar sig mot elevens lärprocess och självstyrning har en stark ställning i den andra gruppen. Återkoppling som ges vid återlämningssamtal har en mellanställning där både återkoppling med inriktning mot betygslegitimering och lärprocess är framträdande.

- Återkopplingens skiftande karaktär kan ses i ljuset av de skilda förhållningssätt jag kunnat urskilja när lärare talar om och använder sig av återkoppling. Å ena sidan betonas att återkoppling ges som en del i elevens lärprocess och att återkopplingen skall tjäna som avstamp för eleven. Å andra sidan framhävs vikten av att återkopplingen skall ge besked om elevens betygsnivå och skapa acceptans och förståelse för det betyg som eleven fått på uppgiften. En bild framträder av en återkopplingspraxis som har både en summativ och en formativ funktion där de olika sammanhang som uppgiften ges i har betydelse för vilken funktion hos återkopplingen som kommer att dominera.

- Jag lyfter även fram både arbetsuppgiften karaktär och ämnets karaktär och innehållsliga fokus som möjliga förklaringsfaktorer och diskuterar hinder och möjligheter med att förändra återkopplingen i formativ riktning med utgångspunkt i de traditioner och relationer jag kunnat urskilja i klassrummen.

Vad betyder dina resultat praktiskt för lärarna?

- Det är min förhoppning att studien kan bidra till att lyfta fram återkopplingens viktiga roll för elevers lärande. Med kunskap om att återkoppling av olika karaktär har olika effekt på elevers lärande menar jag att lärare får ökade möjligheter att lägga krut på rätt saker.

- Förhoppningsvis kan de begrepp och kategorier jag utvecklat användas av lärare för att både reflektera över sin egen återkopplingspraxis men också att diskutera den med kollegor. Undervisning består av handlingar som görs av enskilda personer men dessa personer både påverkas av, vidmakthåller och förändrar de strukturer som över tid har byggts in i verksamheten. Genom att synliggöra de spänningar som framträder i studien mellan de olika syften och ideal som präglar återkoppling hoppas jag kunna bidra till att lärare ges ökade möjligheter att få syn på liknande spänningar i sin egen vardag. Man talar ibland i termer av att något ”sitter i väggarna” i skolan. Det är min förhoppning att mitt sätt att belysa relationer, normer och traditioner i ämnesklassrummet kan fungera som en tolkningsram för lärares reflektion kring den egna praktiken.
 

Senast granskad: 2016-02-02