Bedömning som fokuserar på förståelse

I en stor kanadensisk studie analyseras hur lärares bedömningspraxis ändras I samband med att bedömningssystemet reformerades. I det kanadensiska fallet har myndigheterna alltmer lyft fram matematik som ett ämne där exempelvis diskussion, problemlösning, nära interaktion mellan lärare och elev och grupparbete betonas.

Som en följd av denna förändring har också bedömningen anpassats till dessa principer. Enligt författarna ska bedömning härmed i högre grad fokusera på elevens matematiska förståelse, än att pröva elevens förmåga att reproducera matematiska lösningar.

Studien noterar att lärarna har en bred och varierad bedömningsrepertoar. Lärarna använder sig exempelvis av loggböcker, kamratbedömningar och observationer. Detta är i linje med de generella utgångspunkterna i de anmodade reformerna för matematikundervisningen. Enligt författarna stärker dessa bedömningsformer elevernas matematiska "tänkande". Därmed blir också bedömning en central aspekt av reformeringen av undervisningen.

"Traditionella" metoder används för betygsättning

Samtidigt visar studien på två delvis parallella förhållningssätt till bedömning. När bedömning syftar till att ge underlag för betygsättning används mer "traditionella" metoder, såsom prov. När bedömningens avsikt är att ge lärarens underlag för att förstå elevens matematiska tänkande används mer öppna bedömningsformer, som exempelvis observation av eleven i klassrummet, projektarbeten, problemlösningsövningar etc.

Utmärkande för denna del av bedömningen var att bedömningsarbetet var en kontinuerligt pågående process. Dock noterar författarna att en väl integrerad bedömning (i undervisningen) kan upplevas för flytande, eleverna förstår inte riktigt när läraren gör sina bedömningar.

Reformens genomförande underlättades i miljöer där lärarna gavs möjlighet till gemensam kollegial utveckling. Vidare var stödmaterial av olika slag som var kopplat till läroplanen viktigt för reformens genomslag.

Senast granskad: 2016-02-02