Eleverna ska ha huvudrollen i sitt lärande

Formativ bedömning är ju inte svaret på alla svåra frågor men den inbegriper helheten i undervisning och lärande, säger doktoranden Catarina Andersson.

Hur kom det sig att du började forska?

- I mitt arbete i skolan kan jag säga att det successivt har växt fram. Jag stötte på problem som jag ville förstå. Jag tyckte att jag hade liksom inte kunskap att möta elever i svårigheter och därför ville jag veta mer. Detta var grunden till att jag sökte och gick specialpedagogutbildningen.

- I utbildningen fick jag en hel del inblickar i olika forskningsområden. Direkt efter jag gått utbildningen hade jag lust att forska men samtidigt fanns lusten att få erfarenheter av arbetet som specialpedagog.

- För några år sedan fick jag möjlighet att gå en RUC (Regionalt utvecklingscentrum) utbildning som handlade om verksamhetsutveckling i matematik. Den utbildningen ledde till att jag skrev min andra C-uppsats som delvis handlade om att forska i sin egen praktik inspirerat av lesson studies. Detta fördjupade mitt forskningsintresse och ledde till att jag sökte och fick denna doktorandtjänst 2009.

Beskriv dina tankar om forskningsfältet du är en del av

- I annonsen var det tydliggjort att det skulle handla om formativ bedömning och att det var en projektinriktad tjänst. Det projektinriktade tilltalade mig och när jag försökte sätta mig in i det innehållsliga kände jag att det stämde så väl med mitt sätt att tänka och på det sätt jag hade jobbat som klasslärare.

- Jag hade ofta hävdat att eleverna ska ha huvudrollen i sitt lärande vilket gjorde detta forskningsfält än mer intressant för mig. Formativ bedömning är ju inte svaret på alla svåra frågor men den inbegriper helheten i undervisning och lärande.

Vilka är dina tankar om värdet och betydelsen av formativ bedömning?

- Det tycker jag handlar om att formativ bedömning ska ses som ett stöd för att hjälpa läraren att forma en undervisning som kan förbättra elevernas lärande och motivation. Egentligen handlar det om kunskapssyn. Det handlar, som jag tidigare beskrev, om helheten i undervisningen och lärandet för eleverna.

Vad har eller kan formativ bedömning ha för betydelse för skolverksamheten?

- Om man ser till vårt projekt som innefattar cirka 50 lärare i Umeå kommun. Där har vi börjat med en pilotstudie med sju lärare. Dessa lärare ska i ett processarbete vara delaktig i att forma en utbildning för cirka 40 lärare.

- Denna utbildning startar 2011 och är en stor satsning av Umeå kommun med höga mål och förväntningar men naturligtvis är vår ambition att detta även ska bli intressant för skolor i hela Sverige och även nå ut på en internationell arena. Ja, vi siktar högt.

- Argument för det sista är att det handlar om generell kunskap oavsett skolsituation, ämne eller elever eftersom det har med bemötande och syn på lärandet att göra. Om man bara tittar på Umeå kommun tror jag vårt projekt kan ge ett bidrag till kunskap om hur fortbildningen sätter bestående spår i lärares arbete eller om den ganska fort bleknar och övergår till det invanda arbetet.

Hur ska man öka lärarnas intresse för forskning?

- Det är en svår fråga tycker jag. Just när det gäller matematik har NCM en viktig uppgift. I Skellefteå kommun, som jag arbetat i, var jag delaktig i ett nätverk i samarbetet med just NCM. Det handlade om att få lärare att båda läsa men också använda tidskriften Nämnaren på skolorna.

- Jag tror att det måste finnas någon slags stödstrukturer mellan forskningen och lärarna på skolorna. Sen kan man ju faktiskt på kommunal nivå ge en person ett specifikt uppdrag att arbeta med mötet forskning och skolans verksamhet.

- Jag tänker mig att varje kommun måste tänka igenom hur det här ska gå till. Lesson studies är ett sätt att börja. Det handlar ju om konkreta problem som man försöker lösa med hjälp av kollegor och även vad forskningen säger. Kommunala matematikutvecklare är också oerhört viktiga att de finns.

Senast granskad: 2016-02-07