Faktafrågor inte längre dominerande i gymnasieprov

- Jag har fått fler redskap för att utveckla provfrågor, och även andra uppgifter, som bättre testar t.ex. förståelse och analysförmåga, säger Tobias Jansson om sin forskning som resulterat i lic-avhandlingen "Vad kommer på provet? Gymnasielärares provpraxis i samhällskunskap".

Du nämner i inledningen och i baksidestexten till din lic-avhandling att elever ställer frågor om vad som kommer på provet och hur provet är organiserat. Var det sådana frågor som fick dig att välja ämnet för din forskning?

Tobias Jansson

- Nej, faktiskt inte. Jag har ända sedan jag gick lärarutbildningen varit intresserad av hur man testar olika kunskapsformer i prov. Jag fick flera tankeställare av min metodiklektor i historia, vilket har utmanat mig att fundera djupare kring hur man kan testa andra kunskapsformer än fakta. Jag minns så väl när jag konstruerat ett prov i historia och tyckte att jag hade så bra orsaks- och konsekvensfrågor, när metodiklektorn frågade om jag inte hade gått igenom orsakerna och konsekvenserna på tavlan, vilket jag naturligtvis hade. Men då räcker det med att memorera detta konstaterade han och jag fick mig en tankeställare.

Inte bara "rena faktaprov"

På vilka sätt har arbetet med avhandlingen förändrat dina kunskaper, din förståelse och din lärarpraktik?

- Jag trodde att det fortfarande skulle vara vanligt med ”rena faktaprov”, men blev glatt överraskad över att det finns en stor variation i vilka kunskapsformer som testas. Jag har använt Blooms reviderade taxonomi som analysinstrument och den har gett mig större förståelse för olika kunskapsformer och skillnader mellan dem. En viktig förändring i min lärarpraktik är att jag blivit mer medveten om olika kunskapsformer och att jag har fått fler redskap för att utveckla provfrågor (och även andra uppgifter) som bättre testar t.ex. förståelse och analysförmåga.

Vilket är ditt viktigaste resultat?

- Den tidigare forskningen och även rapporter från t.ex. Skolverket har visat en stor dominans av faktafrågor, men min undersökning visar att lärare testar även andra kunskapsformer, även om det varierar mellan lärare i vilken grad.  Samtidigt vill jag lyfta fram att lärare många gånger begränsas av olika ramar vilket gör det svårt att konstruera prov som bättre testar andra kunskaper än fakta.

Vilka frågor om bedömning anser du är viktig i fortbildning av lärare?

- Det viktigaste tycker jag är att problematisera olika kunskapsformer och att hjälpa lärare att reflektera kring hur man kan konstruera bra uppgifter för att testa även andra kunskapsformer än fakta. Blooms reviderade taxonomi kan vara ett redskap, men det finns naturligtvis även andra kunskapsbegrepp som kan användas. Det jag tycker är bra med taxonomin är att den förtydligar att för att det ska krävas en högre kognitiv förmåga än att minnas måste en uppgift innehålla något kvalitativt nytt. Om läraren eller läroboken redan innehåller de resonemang eller förklaringar som en uppgift efterfrågar kan ju eleven memorera dessa.

 Utvecklande att forska kring den egna yrkespraktiken

Det kommer nya forskarskolor för lärare. Vad skulle du vilja berätta för dem när det gäller att forska om sin praktik?

- Jag tycker att det är oerhört utvecklande att få forska kring frågor i den egna yrkespraktiken. Det handlar både om att få läsa in sig på tidigare forskning och den egna undersökningen. Jag är glad över att det blir nya forskarskolor så att fler får göra denna resa. Jag är också övertygad om att det får positiva effekter för de skolor där deltagarna arbetar och förhoppningsvis kan också forskningsresultaten bidra till en allmän skolutveckling.

Text: Ingrid Mossberg Schüllerqvist

Senast granskad: 2016-02-06