Formativ bedömning har effekt

- Det finns en stor mängd forskning som visar att formativ bedömning är effektivt och sådant som visar sig vara effektivt tänker jag skulle kunna vara värt att använda i sin praktik, säger Torulf Palm, universitetslektor vid Umeå universitet.

Hur startade din forskarkarriär?

- Redan under min tid som gymnasielärare hade jag funderingar på att påbörja en forskarutbildning. Innan jag började arbeta på universitetet så läste jag pedagogik parallellt med min lärartjänstgöring. När jag sedan hade arbetat ett tag på BVM startade en forskarskola i matematikdidaktik i vilken jag blev en av fem ursprungsdeltagare.

- Av oss fem har tre fullföljt studierna och disputerat i matematikdidaktik. Min avhandling försvarade jag 2002 och efter en sejour på Institutionen för matematik och matematisk statistik och en forskarassistenttjänst fick jag 2006 ett lektorat vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

- Under de senaste åren har jag varit involverad i fortbildningsverksamhet både i RUC:s (Regionalt utvecklingscentrum) regi och på kommunal nivå. I Umeå kommun skapades möjligheter för tre skolverksamma lärare att få doktorandtjänster.

- I samband med dessa tillsättningar arrangerade Umeå kommun i samverkan med Umeå universitet ett lär och forskningscentrum (LoF) där jag varit delaktig. Ett av syftena med LoF är att öka samarbetet mellan forskare och lärare i skolorna. Jag har med andra ord i olika verksamheter arbetat med, och i, mötet mellan forskning och skolverksamheten.

Vilka forskningsprojekt är du delaktig i nu?

- I dagsläget är jag involverad i tre större projekt. Dels ett av VR (Vetenskapsrådet) finansierat projekt där vi undersöker på vilket sätt de nationella proven i matematik påverkar undervisningen. En del i detta projekt har varit ett samarbete med Skolinspektionen som finns beskriven i rapporten Matematikundervisningens mål och undervisningens ändamålsenlighet.

- Det andra projektet, Interaktioner mellan den lärande och lärandesituationen: effekter på motivation och lärandeutfall, är även det VR-finansierat. Det som är mitt största intresse i det projektet handlar om motivation. Även här finns ett visst samarbete med Skolinspektionen och vi har även haft möjligheter att få med en tilläggsenkät i TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study).

- Det tredje och sista projektet är det som handlar om formativ bedömning. Min del i det projektet finansieras via en postdoc-tjänst från Riksbankens Jubileumsfond.

Varför blev du intresserad av formativ bedömning?

- Jag vet faktiskt inte. Jag har nog alltid varit intresserad av undervisning och bedömning. Från början läste jag nog en del artiklar om detta och blev mer och mer intresserad.

- Detta med formativ bedömning har, för mig, två viktiga perspektiv. Dels så finns det så övertygande forskningsbelägg för att det är ett effektivt sätt att bedriva undervisning på och dels känns det intuitivt. Jag har aldrig hört någon lärare jag pratat med angående något av mina föredrag om formativ bedömning att det inte verkar vettigt. Detta har ytterligare förstärkt både mitt intresse och mitt engagemang.

Berätta om ditt samarbetsprojekt med Umeå kommun

- Det är cirka 50 lärare från Umeå kommun som är involverade. Förutom lärarna så är vi fem forskare som är med. Projektet har delad finansiering i den meningen att kommunen betalar sina medverkande lärare och vi finansierar vår forskningsdel. En stor del av kommunens finansiering kommer från Skolverkets matematiksatsning. De medverkande lärarna har 20 procent nedsättning i tjänst för att delta i detta.

- Den första etappen av projektet har varit ett arbete med en pilotgrupp bestående av sju lärare. Syftet med detta har varit att forma en så bra utbildning som möjligt. Denna etapp utvärderar och eventuellt omformar vi i början av våren för att sedan ta emot den stora gruppen med drygt 40 lärare.

- I projektet utgår vi ifrån att de lärare vi arbetar med är duktiga lärare och att man ständigt kan utvecklas och lära sig mer. Vår förhoppning är att kunna erbjuda något som de deltagande lärarna upplever att de kan använda för att spetsa sin undervisning ytterligare. Tanken i fortbildningen är att lärarna bygger på det de redan har, prövar att ändra något i sin undervisning baserat på innehållet i kursen och att de sedan ges utrymme till reflektioner och feedback för att kunna utvecklas ytterligare.

- För att på ett bra sätt kunna bygga på den undervisning lärarna redan bedriver så har de observerats och intervjuats innan fortbildningen startade. Sedan gjordes, i samråd med lärarna, en beskrivning av deras undervisning. Under hösten har vi sedan genomfört utbildningen. Vi träffas, en gång i veckan, och träffarna innehåller föreläsningar, litteraturläsning samt diskussioner och reflektioner både individuellt och i grupp.

-Mellan träffarna prövar de något i sin egen praktik som vi sedan diskuterar vid nästkommande träff. Det är ett processtänkande som handlar om att omvandla den nya kunskapen vi tar upp på träffarna till ett görande och det finns tid och utrymme för det.

Vad tror du att formativ bedömning har för betydelse för skolverksamheten?

- Det finns en stor mängd forskning som visar att det är effektivt och sådant som visar sig vara effektivt tänker jag skulle kunna vara värt att använda i sin praktik. När man säger formativ bedömning blir associationerna dock många gånger enstaka bedömningssituationer, men jag tycker om Dylan Wiliams uttryck formativ klassrumspraktik.

- Det handlar om ett helhetstänk på lärande och undervisning som är en ständigt pågående process och det blir inte formativt om informationen från formella och informella bedömningar inte får forma undervisningen och elevernas lärande.

Lästips

Black, Paul & William, Dylan (1998). Inside the black box. Raising standards through classroom assessment. London: Kings College.

NCTM (2007). What is formative assessment?

NCTM (2007). What does research say the benefits of formative assessment are?

Wiliam, Dylan & Thompson, Marnie (2007). Five ?Key Strategies? for Effective Formative Assessment. NCTM.

Self-Determination Theory (SDT) är en teoretisk del i projektet "Interaktioner mellan den lärande och lärandesituationen: effekter på motivation och lärandeutfall". Den har visat sig mycket användbar för att kunna förklara elevers beteende, känslor och kunskaper. Inom denna teori försöker man definiera olika typer av motivation och diskutera dessas betydelse.

Senast granskad: 2016-02-10