Formativ bedömning kan forma kritiskt tänkande

Elever från socialt utsatta miljöer kan utveckla mer komplexa kunskaper och färdigheter med hjälp av formativ bedömning. I det skotska projektet, som presenteras i artikeln, fick eleverna arbeta med olika typer av problembaserade uppgifter där deras egna intressen och erfarenheter var styrande.

Arbetet organiserades i form av ett grupparbete, en grupp arbetade till exempel med mobbningsproblematiken i skolan, en annan grupp bildade ett politiskt parti med tillhörande partiprogram. Tanken med uppgifterna var att de skulle uppmuntra elevens eget kritiska tänkande och ansvar. Uppgifterna skulle också svara mot kursplanens skrivningar om bland annat medborgarskap, ansvarstagande och eget lärande.

En central del i projektet var kopplat till formativ bedömning. Författaren ser att projektet lyckades med ambitionen att utveckla komplexa färdigheter som till exempel kritiskt tänkande hos en elevgrupp som annars har bristfälliga kunskaper inom detta område. En orsak till detta, hävdar författaren, var just projektets användande av formativ bedömning där inte minst elevernas egna formativa värderingar av sig själva och sina kamrater under arbetet var ett viktigt inslag.

Anmärkningsvärda resultat

Enligt författaren är studiens resultat anmärkningsvärda, då man vanligtvis brukar hävda att en undervisning som är mer problembaserad och inriktad på reflektion och kritiskt tänkande i högre grad gynnar elever med medelklassbakgrund.

Författaren placerar in sin undersökning i ett vidare skotskt skolsammanhang där man vill använda formativ bedömning för att utveckla elevernas kunskaper. I projektet "Assessement is for learning" integreras olika aspekter av bedömning. Projektet utgår från att en god formativ bedömning förutsätter en lika god summativ bedömning. Om bedömningen ska vara ett verkningsfullt verktyg för lärande, måste dessa olika aspekter integreras.

Olycklig motsättning mellan elevstyrt och lärarlett

I artikeln visas också att den motsättning som ibland målas upp mellan lärarledd undervisning och elevstyrt lärande är olycklig. En balans mellan dessa positioner är viktig, inte minst när det gäller arbetet med bedömning.

Om eleverna ges för stort inflytande över undervisningen och bedömning är risken stor att kriterier och krav görs implicita och dolda, vilket missgynnar svagpresterande elever. Men samtidigt kan ett för auktoritativt förhållningssätt hämma elevens lärande. En balans mellan de olika positionerna är nödvändigt.

Text: Johan Samuelsson

Senast granskad: 2016-02-06