Forskning i den egna praktiken gav nya insikter

Svårigheten att bedöma muntlig kommunikation blev utgångspunkten för en grupp lärare i Norrköping som deltog i aktionsforskningsprojektet Muntlig kommunikation inom algebra – hur bedömer vid det? Lärarna kunde se sin egen undervisning på ett nytt sätt och de kunde sprida sina resultat till andra.

Lärargruppen från Norrköping är överens om att det var en fantastisk erfarenhet att delta i projektet. De beskriver nya insikter om både matematikundervisning och bedömning och hur värdefullt de upplevde att det var att få möjlighet att analysera och formulera kunskap om en vardaglig praktik som de kände väl. ”Det var en förmån att få vara med” säger Åsa Broomé.  Projektet genomfördes under hösten 2013 i årskurserna 4, 5 och 9.

Litteraturläsning och seminarium med forskaren

I sex olika aktionsforskningsprojekt i Norrköpings och Linköpings kommuner har intresset riktats emot bedömning i matematikklassrummet. Projektet har skett i samarbete med Linköpings universitet och forskaren Lisa Björklund Boistrup.

Projektet startade med ett tomt papper och frågan – vad ska vi forska om? Gruppen enades om att muntlig kommunikation var ett område som kändes svårt att bedöma och detta blev utgångspunkt för de frågeställningar som formades av gruppen och som kom att lyda: När kan vi bedöma muntlig kommunikation inom algebra? Hur kan vi bedöma muntlig kommunikation inom algebra? Vad kan vi bedöma av elevers muntliga kommunikation inom algebra, vilka kvaliteter kan vi se?

Under den termin som projektet pågick läste gruppen litteratur kring ämnesområdet och analyserade de delar av kursplanen som berördes. Lärarna och forskaren träffades varannan vecka i ett forskarseminarium för att diskutera och analysera det material som samlats in. De använde sig av en designteoretisk modell som de alla ansåg var till stor hjälp i analysarbetet eftersom den består av tydliga sekvenser men där undervisningen ändå betraktas som en helhet.

Resultat som lärarna själva hade svårt att få syn på

Insamling av datamaterial gick till så att lärarna gemensamt gjorde en planering av vilken metod som skulle användas i undervisningen men att de sedan gjorde egna tolkningar. Därefter genomförde de var och en undervisningen i sin klass och diskuterade i efterhand hur resultaten kunde bidra till att besvara frågeställningarna.

Det material som samlades in och analyserades bestod av loggar som lärarna skrev om sin matematikundervisning, ljudinspelningar av lektioner, elevers arbetsuppgifter och filmer från forskarens besök i de deltagande klassrummen. Vid analysen upptäckte forskaren ibland resultat som lärarna själva hade svårt att få syn på. Åsa berättar att hon i början tyckte att det de kom fram till kändes så vardagligt men att forskaren visade på att här har vi resultat som forskningen inte kände till innan.

Kan bedömas under hela undervisningsförloppet

I rapporten finns en utförlig beskrivning av studiens resultat men sammanfattningsvis kan sägas de kom fram till att muntlig kommunikation kan bedömas under hela undervisningsförloppet, såväl i inledningen som under arbete och när avsnittet avslutas. När det gäller hur bedömningen kan ske betonas redskap som gör att det blir tydligt för eleverna hur kommunikationen ska gå till men även att inspelningar och dokumentationsmallar kan användas.

Eleverna lärde sig mer om algebra

Projektet har tydliggjort vilka aktiviteter som är specifika för muntlig kommunikation, exempelvis att använda terminologi och att ifrågasätta, men också vad muntlig kommunikation inom de andra förmågorna kan handla om inom algebra. Många av resultaten är inte specifika för algebra utan gäller även andra delar av matematiken.

Lärarna berättar att forskningen förändrat deras arbete med matematikundervisning. Inga-lill Jonsson säger att hon nu gör helt nya reflektioner kring sin egen praktik utifrån den modell som de använde sig av. Hon menar också att hon kan märka att de elever som var med i projektet kan mer algebra nu när hon återkommer till området än andra elever.

Har blivit bättre på att hålla fokus

Lotta Lagerlund beskriver att hon har blivit mycket mer medveten om vad hon gör i klassrummen. Genom att filma och spela in så ser man sig själv och funderar över vad man säger och hur man agerar, säger hon. Både Åsa och Lotta framhåller att de blivit bättre på att hålla fokus när det gäller bedömning. Åsa menar att hon blivit mer fokuserad på vad som är målet med undervisningen och att planera vad eleverna ska göra och vilka redskap och förutsättningar som behövs efter målet. Lotta berättar vidare att hon förändrat sitt arbete genom att lägga mer tid på förberedelse och mindre tid på efterarbete.

Eleverna vill ha mer återkoppling

När jag ber dem att framhålla någon aspekt ur forskningen som de särskilt vill betona så enas de om att det är detta med tydlighet. I resultatet ges exempel på strategier för att öka tydligheten mot eleverna, exempelvis de regler för muntlig kommunikation som de tog fram tillsammans med eleverna. En poäng som lyfts fram som ett resultat av den ökade tydligheten är att eleverna börjat efterfråga återkoppling på ett annat sätt än tidigare.

De framhåller också att den förändring som de genomfört och som de anser har påverkat deras klassrumskultur också har sin grund i hela den satsning som gjorts ifråga om matematiklyftet och andra fortbildningsinsatser i kommunen.

Text: Agneta Grönlund

Boistrup Björklund, L., Broomé, Å., Jonsson, I-L, Lagerlund, L. & Olovsson, S. (2013?). Muntlig kommunikation inom algebra – hur bedömer vi det? Muntlig kommunikation inom algebre

Länkar till de sex forskningsprojekten:

Björklund Boistrup, L. & Samuelsson, J. (2013). Betydelsen av tystnad: aktionsforskning om bedömning i matematik i Linköping HT 2012. Linköping: Utbildningskontoret, Linköpings kommun. Betydelsen av tystnad

Björklund Boistrup, L. & Samuelsson, J. (2013). Smittande samtal mellan lärare och elev: aktionsforskning om bedömning i matematik i Norrköping ht 2012. Norrköping: Utbildningskontoret. Samtal mellan lärare och elev

Björklund Boistrup, Lisa (2013). Elever som skriver och ingriper: aktionsforskning om bedömning i matematik i Linköping VT 2013. Linköping: Utbildningskontoret, Linköpings kommun Elever som skriver och ingriper

Björklund Boistrup, Lisa Fuskböcker och agenter i matematikklassrummet Aktionsforskning om bedömning i matematik i Norrköping VT 2013

Fuskböcker och agenter i matematikklassrummet

Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår!: återkoppling för elevers engagemang och lärande. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

 

Länk till en interaktiv designteoretisk modell (Selander & Kress, 2010) Modell för undervisning och lärandeprocesser

http://www.ur.se/var/storage/packages/modellen/

Senast granskad: 2016-01-12