Gemensamt språk ger användbar återkoppling

Elever förstår det mesta av den återkopplingen läraren ger. Skriftlig återkoppling triggar dem till att göra fler förändringar i texten än de läraren riktar uppmärksamheten emot. De både vill och klarar av att bearbeta sina texter.

Detta visar Karina Pålsson Gröndahl i studien ”EFL pupils’understanding and use of teacher written feedback: a case study in two Swedish lower secondary classrooms.” I studien pekas särskilt på vikten av att lärare och elever utvecklar ett gemensamt språk när det gäller återkoppling.

Elevers mottagande väckte intresse

Karina berättar att hennes intresse för elevers förståelse och användning av återkoppling väcktes av att hon när hon jobbade som lärare träffade många elever som hade en föreställning om att antingen kan man skriva eller också inte, att det handlar om en inneboende talang och inte är en förmåga som går att utveckla.

– De flesta elever ville ha återkoppling och för vissa verkade återkopplingen motivera dem till att lägga ner tid på att bearbeta sina texter, medan andra blev uppgivna och inte gjorde några förändringar alls.

Hon upplevde det som svårt att veta om eleverna förstod återkopplingen, uppfattade den som användbar och faktiskt skulle komma att använda den.

I fallstudien undersöks återkoppling i årskurs 8 och årskurs 9 genom att nio elevers texter i engelska studeras utifrån ett processbaserat förhållningssätt där återkoppling ges på utkast. I årskurs 8 bestod återkopplingen av kommentarer på textutkast samt i form av individuella kommentarer på ett separat papper. I årskurs 9 gavs återkopplingen på textutkast, dessutom fick eleverna en checklista med tjugo bearbetningspunkter.

Såväl utkast som färdiga texter samlades in och eleverna intervjuades två gånger, när de fått sin återkoppling och efter att de bearbetat sin text. En utgångspunkt i intervjuerna var de texter som eleven skrivit och den återkoppling de fått. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i forskning om språkinlärning i främmande språk och forskning om återkoppling.

Eleverna värdesatte återkoppling

Till skillnad från tidigare forskning så visade denna studie att flera av eleverna använde återkopplingen. I årskurs 8 använde alla de tre eleverna som ingick i studien den återkoppling de fick, i årskurs 9, där sex elevers bearbetningar studerades, var det större variation i användningen.

De flesta av eleverna kunde förklara anledningen till att den återkoppling de fick såg ut som den gjorde, vilket skiljer sig från tidigare forskning i ämnet. Detta resultat förklaras med att elever i Sverige generellt har en hög språklig nivå i engelska och att dessa elever även var duktiga i svenska och i viss mån kunde överföra kunskaper från svenska till engelska. Flera av eleverna i studien tyckte att det var roligt att skriva på engelska och värdesatta sin lärares kommentarer, en faktor som också förs fram som viktig för att de accepterade återkopplingen och använde den.

Alla elever förstår inte

Det förekom dock att elever inte förstod den återkoppling de fick. En del elever hade svårt att förstå implicita former av återkoppling som exempelvis ett understruket ord eller ett frågetecken i marginalen. Dessa former är enligt tidigare forskning mer utmanande och kan ge vinster på lång sikt, om eleverna förstår dem. Specifika termer som lärare använder, exempelvis ”meningsstruktur” och ”röd tråd”, är andra exempel på återkoppling som vissa elever kan ha svårt att förstå. Även frågan ”Är detta ditt eget språk?” visade sig vara svår att förstå för vissa elever.

Det förekom också att elever förstod begreppet ”röd tråd” men inte hur de skulle kunna gå tillväga för att ge texten en röd tråd. Studien pekar på vikten av att eleverna behöver vara införstådda med hur återkopplingen ges men också att de behöver få en skrivundervisning där de får öva specifika delmoment i skrivandet, exempelvis hur man skapar sammanhang mellan olika ämnen i texten.

Försäkra dig om att eleverna förstår!

I relation till skolpraktiken så lyfter studien fram vikten av att lärare reflekterar över hur återkoppling kan bidra till elevernas lärande. Det är också viktigt att intressera sig för de svårigheter som eleverna har i relation till skrivande i engelska. Ett av studiens resultat visar att det är svårt att på förhand veta vad som kan vara svårt för eleverna att förstå.

– Oavsett hur återkopplingen ges och vilka ord som används så är det viktigt att vi som lärare säkerställer att vi delar språk med eleverna. Detta gäller oavsett om vi använder symboler, språkliga termer eller vardagsspråk. Det är också viktigt att fundera över vad återkopplingen inte kan åstadkomma utan där det är skrivundervisningen som behöver stärkas, säger Karina Pålsson Gröndahl.

Text: Agneta Grönlund

Pålsson Gröndahl, K. (2015). EFL pupils' understanding and use of teacher written feedback: a case study in two Swedish lower secondary classrooms. Licentiatavhandling Stockholm : Stockholms universitet. Licentitatavhandlingen EFL pupils' understanding and use of teacher written feedback

Senast granskad: 2018-04-12