Läromedlen styr hur kunskapsmålen kommuniceras

De formella läroplanen verkar leva i skuggan av en dold läroplan, en läroplan som är det som läraren uttrycker och som i mångt och mycket styrs av läromedlen. Det menar Lena Heikka som gjort en studie med målkommunikation med fokus på elevperspektivet.

I avhandlingen Matematiklärares målkommunikation: en jämförelse mellan elevernas uppfattningar, lärarens beskrivning och den realiserade undervisningen har syftet varit att beskriva och förklara lärares målkommunikation i relation till elevernas uppfattningar och kunskap om undervisningens mål. Med målkommunikation menas kommunikation av både mål och bedömningskriterier oavsett om de har koppling till styrdokument eller inte.

– Jag har intresserat mig för en grundförutsättning för bedömning d.v.s. vilka mål som uttalas för undervisning och bedömning. Det har varit särskilt intressant att ha med elevperspektivet eftersom det är eftersatt i bedömningsforskning, säger Lena Heikka.

Studien är genomförd i årskurs 8. Hon har använt en kvalitativ forskningsdesign med etnografisk ansats vilket resulterat i tre djupa fallbeskrivningar där elevers och lärares uppfattningar synliggörs.

Både öppen och dold läroplan

Elevernas uppfattningar kan indelas i två kategorier, dels mål utifrån kursplanens innehåll och dels mål som läraren uttrycker och som inte har direkt koppling till läroplanen. Lena Heikka menar att dessa kan ses som uttryck för en dold läroplan.

– Elevernas kunskap om det formella styrdokumentet i form av kursplanen i matematik är bristfälliga, specifikt när det gäller förmågorna, säger Lena. Särskilt intressant är resultatet i ett av fallen där eleverna uttrycker att de har kunskap om kunskapskraven, de säger sig veta vad som krävs för t.ex. betyget C. Det framgår här att de menar andra mål  som läraren har uttryckt, såsom noggrannhet, koncentration och fullständiga svar med enheter. I detta fall verkar de mål som faller inom den dolda läroplanen vara den röda tråden mellan undervisning, bedömning och individuella samtal mellan lärare och elev om elevens resultat. Det tycks som om den officiella läroplanen lever i skuggan av den dolda läroplanen.

Läromedlet konkretiserar kunskapskraven

Den stora överraskningen i resultatet var att läromedlet hade så stor betydelse i målkommunikationen. I två av fallen menade lärarna att lärobokens nivåindelning harmoniserade med kunskapskraven, vilket medförde att eleverna uppfattar läroboken som en konkretisering och visualisering av kursplanens kunskapskrav. Detta blir möjligt i en läroboksstyrd matematikundervisning där planering, innehåll och undervisning utgår ifrån läroboken.

I alla de tre fallen har läroboken en central roll och undervisningen är relativt likartad. Det är däremot stor skillnad mellan fallen i fråga om målkommunikation. I två av fallen är målkommunikationen begränsad till det centrala innehållet och lärobokens målinformation. Lärarna uttrycker bristande kunskaper om kursplanens innehåll och de lyfter också fram organisatoriska hinder, som brist på tid, som en orsak till att eleverna inte får målinformation i önskad utsträckning. Även ämnets tradition framkommer som en kontextuell faktor med betydelse för målkommunikationen.

Eleverna ser inte nyttan

Enligt studien menar eleverna att de inte har någon nytta av lärares målinformation och Lena finner flera möjliga orsaker till detta.

– Det kan bero på att lärares målinformation ges inledningsvis och sedan inte används i den konkreta undervisningen. Det kan också bero på att eleverna har svårt att förstå målinformation med koppling till kursplan. Tidigare forskning visar att elever behöver tillämpa bedömningskriterier på autentiska lösningar för att träna sin bedömningsförmåga. Ytterligare en anledning kan vara att lärarna i två av fallen kommunicerade ett samband mellan kunskapskraven och lärobokens nivåindelningar och därmed kom undervisningens relation till styrdokumenten att ske via läroboken.

Målen centrala för den formativa bedömningen

Lena menar att hennes studie kan komma till nytta i skolan utifrån flera aspekter. En aspekt är att den kan sprida en ökad medvetenhet om hur lärares målkommunikation kan uppfattas av elever. Detta gäller både för mål som anknyter till kursplanen och för mål som inte gör detta.

– Jag hoppas att de lärares som tar del av min licentiatsuppsats kommer att ställa sig själv frågorna: Vilka mål för undervisningen kommunicerar jag? Vilka uppfattningar har mina elever om undervisningens mål och om bedömning och betyg? Upplever mina elever att de har nytta av målinformationen? Detta är av intresse inom alla ämnen och särskilt i relation till införande av formativ bedömning där det är centralt att eleven förstår lärandemål och kriterier för framsteg.

Matematiska förmågor tappas bort

– Ett annat resultat som jag tycker är viktigt att reflektera över är att eleverna i denna studie förefaller ha liten kännedom om de matematiska förmågorna, fortsätter Lena. Möjligen kan detta bero på att undervisningen är läromedelsbunden och att lärarna väljer bort de avsnitt där de kommunikativa matematiska förmågorna kan utvecklas. Detta resultat skulle kunna användas som diskussionsunderlag bland matematiklärare, i samtal om hur läroboken används, vad som prioriteras bort och hur det påverkar undervisningens koppling till kursplanen.

Lena lyfter också fram behovet av att huvudmän och rektorer följer upp implementering både av nya styrdokument och av formativ bedömning. Dessa är komplicerade processer där lärare och lärarstudenter behöver stöd, kollegialt samarbete och kompetensutveckling.

Text: Agneta Grönlund

Heikka, L. (2015). Matematiklärares målkommunikation: en jämförelse av elevernas uppfattningar, lärarens beskrivningar och den realiserade undervisningen. Licentiatavhandling Luleå: Luleå tekniska universitet.  Matematiklärares målkommunikation

Senast granskad: 2016-05-19