Likvärdighet till priset av likformighet?

Provens påverkan på den didaktiska verksamheten är komplex. Det visar Per Gunnemyrs lic-uppsats som jämför och analyserar hur externa prov i historia påverkar lärarnas didaktiska verksamhet.

I studien är det finska ämnesrealprovet (ÄRP) och Historielärarnas prov (HLP) som är i fokus. HLP är ett kollegialt framtaget prov som lärare kan använda frivilligt.   

Studien lyfter fram flera intressanta aspekter av extern kunskapskontroll. Med referens till svensk och internationell forskning visar Gunnemyr att nationella kunskapsprov och dess påverkan på undervisningen är mångfacetterad. Vad som också bör betonas i sammanhanget är att proven kan stimulera och främja en undervisning där analytiska förmågor lyfts fram.    

När det gäller undervisningspraktik påverkas stoffurvalet, om än med vissa variationer mellan lärarna i Sverige och Finland. De kognitiva förmågor som lärarna vill främja i sin undervisning påverkas också av proven. Här är det de aspekter av undervisningen som rör förmågor som analysera, värdera och jämföra som lärare väljer att betona tack vare proven.

Inte bara ämneskunskaper

Gunnemyr visar hur de finska provkonstruktörerna medvetet valt att lyfta fram sådana aspekter i proven. Tanken är att proven inte bara ska testa elevernas minneskunskaper, även elevernas analytiska förmåga ska testas. Även i det svenska HLP finns uppgifter och frågor där elevens analytiska kompetens efterfrågas.  

Härigenom kan man säga att proven ingalunda bara handlar om att utvärdera elevernas faktakunskaper. För att klara proven krävs att historieundervisningen främjar mer komplexa färdigheter.

De externa proven inverkar också på lärarnas egen bedömningspraktik.  Framför allt är det provkonstruktioner i lärarnas egen provpraktik som influeras av de externa proven.

Diskussioner om bedömning stimuleras

Studien jämför visserligen externa prov, men man måste notera att det finns betydande skillnader mellan ÄRP och HLP. Det svenska HLP är ett prov som frivilligt tas fram av historielärare i Skåne. Det finns heller inga krav på att lärare måste använda provet. Det finska ÄRP är ett nationellt examensprov framtaget av nationella experter på uppdrag av finska staten, det har därför en helt annan position i skolsystemet.

Skillnaderna i provens roll i skolsystemet gör att deras påverkansfunktion naturligtvis varierar. HLP tycks framförallt ha inneburit att de kollegiala diskussionerna om bedömning och historieundervisning stimulerats. ÄRP tyckas ha en större direkt inverkan på undervisningen, t ex när det gäller provkonstruktion och förberedelser inför provet.

Text: Johan Samuelsson

Senast granskad: 2016-01-09