Rätt återkoppling utvecklar lärandet

Återkoppling som innehåller korrekta svar, kommentarer, förslag och frågor utvecklar elevernas lärande och deras förmåga att styra sin egen utveckling, visar Agneta Grönlund i en ny lic-avhandling.

I lic-avhandlingen presenteras en genomarbetad forskningsöversikt om formativ bedömning och Agneta Grönlund konstaterar att uppgifterna som används i undervisningen bedöms på olika sätt. Prov som fokuserar på fakta ingår ofta inte i en formativ bedömningspraktik hos lärarna, medan inlämningsuppgifter och loggböcker används formativ.

Formativ bedömning styrs av tre centrala frågor: Vart ska eleven? Var är eleven? och Hur kommer man dit? Den formativa diskussionen betonar särskilt återkopplingens roll, det vill säga hur lärare kommunicerar till eleverna hur de kan utvecklas, på vilka alternativa sätt som uppgifter till exempel prov kan lösas och på vilka sätt eleverna kan arbeta för att nå mål och kunskapskrav.

Rätt återkoppling utvecklar

Återkoppling som innehåller korrekta svar, kommentarer, förslag och frågor utvecklar elevernas lärande och deras förmåga att styra sin egen utveckling. Formativ återkoppling som ges tillsammans med betyg ger sämre resultat när det gäller utveckling av elevers lärande än när återkopplingen ges i andra situationer. Detta talar för att summativ och formativ bedömning inriktas mot olika former av återkoppling och att eleverna uppfattar detta som två skilda fenomen.

Agneta Grönlund har undersökt fyra lärares sätt att återkoppla skriftliga uppgifter av olika slag. Sammanlagt har 95 prov, 56 inlämningsuppgifter och 11 loggböcker från elever analyserats. Hon har också genomfört observationer i klassrummet och gjort intervjuer med lärare, enskilt och i grupp.

Prov kommenterades inte formativt

Vid disputationen framhöll opponenten att avhandlingen innehöll en rik uppsättning av exempel på olika prov och olika former av återkoppling. Avhandlingen innehåller också flera exempel på att prov i summativ syfte inte kommenterades formativt men att loggböcker och inlämningsuppgifter istället kommenterades i framåtriktande syfte. Exemplen kan användas i den egna praktiken.

När eleverna arbetade med inlämningsuppgifter och loggböcker betonade lärarna för eleverna hur arbetet kunde öka elevernas självstyrning, det vill säga hur de på egen hand kunde utveckla sitt lärande inom samhällskunskap.

Försvara betyg

Agneta Grönlund har också analyserat vilka regler och vilka principer för arbetsfördelning mellan lärare och elever som gäller i de olika provsituationerna och vid disputationen diskuterade Inger Eriksson och Agneta Grönlund vilka konsekvenser formativ återkoppling kan få i klassrummet när det gäller relationer mellan lärare och elever. Läraryrket innebär, i alla fall för många, att läraren leder arbetet, sätter betyg och har kontroll över verksamheten. Men i formativa återkopplingar i syfte att utveckla självstyrning överlåts en del av kontrollen och lärandet kan inte på samma sätt sorteras i rätt och fel. Kan det få konsekvenser för hur läraryrket uppfattas?

Formativ bedömning kan också påverka ämnesuppfattningar och hur ämnen gestaltas och lärs i klassrummet. När lärarna återkopplade de betyg som satts till eleverna handlade diskussionerna mycket om att legitimera de betyg som satts och detta blev ett hinder för ett utvecklat lärande inom ämnet. Återkoppling till loggböcker och inlämningsuppgifter fokuserade utvecklingen av ämnesförmågor, det vill säga mer inriktat på de mål och betygskriterier som eleverna arbetade för att utveckla.

Text: Ingrid Mossberg Schüllerqvist

Senast granskad: 2011-04-12