Anders Jönsson

Tydlighet med målen en balansgång

- Problemet med att inte kommunicera några förväntningar på förhand, är att eleverna är helt utlämnade till lärarens godtycke. De kan aldrig själva ta ansvar för sitt lärande om de inte får ta del av Den hemliga koden, utan är helt beroende av läraren som i ensamt majestät kan avgöra vad som är bra och inte, säger Anders Jönsson vid Malmö högskola.

Vad ska man som lärare tänka på, utifrån din forskning, gällande formativ bedömning?

- Att formativ bedömning innebär ett annat sätt att tänka och arbeta, där man som lärare försöker ge alla elever så goda förutsättningar som möjligt för att lära och utvecklas.

- För att kunna arbeta med formativ bedömning måste man som lärare bli medveten om hur man själv arbetar med bedömning och varför man gör på ett visst sätt. Detta för att ha möjlighet att upptäcka och förändra sätt att arbeta som inte gynnar elevernas lärande. Ger man till exempel alla elever förutsättningar att klara uppgifterna genom stöd, återkoppling, etc. - eller vill man att vissa ska klara dem och andra inte?

Internationell forskning visar att goda ämnesdidaktiska kunskaper är en viktig faktor för att den formativa bedömningen ska bli verkningsfull. Vad är dina iakttagelser här?

- Har man inga insikter i vad som är att betrakta som kvalitet inom ett ämne (vilket man förhoppningsvis får genom ämnesdidaktiken), då kan man inte heller formulera eller bedöma dessa kvaliteter. Även om kvaliteterna vore tydligt framskrivna i kursplanerna, vilket de knappast kan sägas vara, kan man rimligen inte bedöma dem ifall man inte själv har erfarenhet av hur dessa kvaliteter kan komma till uttryck i elevernas prestationer. Goda ämnesdidaktiska kunskaper och god bedömarförmåga går därför hand i hand.

Matrisanvändandet tycks vara utbrett i samband med det formativa bedömandet. Vilka är riskerna och möjligheter med matriser?

- Den största risken med matriser är förmodligen att man förlitar sig alltför blint på dem, medan det egentligen är avgörande både hur de är utformade och hur de används ifall de ska ha positiva effekter. Att till exempel bara lämna ut en matris till eleverna, eller att ta över en matris som någon annan konstruerat, hjälper i princip inte alls.

Matriser är - ett sätt att förbättra kommunikationen kring bedömningen, och de kräver därför att man aktivt arbetar med dem och har en diskussion kring vad kriterierna och nivåerna innebär i praktiken.

- De möjligheter man kan se med matriser är till exempel att:
1. Lärare blir mer samstämmiga i sin bedömning.
2. Lärare i större utsträckning sorterar bort ovidkommande faktorer i bedömningen, och bättre fokuserar på de faktorer som ska ingå i bedömningen.
3. Det blir lättare för läraren att ge feedback och konkreta förslag på vad som kan utvecklas.
4. Elever kan använda matriser som hjälpmedel för självbedömning.

Hur ser du på svårigheterna med att vara tydlig med målen (särskilt i humanistiska ämnen) och vid komplexa uppgifter på högre nivå?

- Detta är alltid en balansgång, där man inte kan gå in i allt för stor detaljnivå, men inte heller lämna det helt åt subjektivitet och godtycke. Det man behöver fånga i mål eller kriterier är vilka kvaliteter som elevernas prestationer ska uppvisa, dvs. man talar inte om i detalj hur någon ska se ut eller utföras, men man försöker förmedla vad som kännetecknar bra och mindre bra prestationer.

- Problemet med att inte kommunicera några förväntningar på förhand, är att eleverna är helt utlämnade till lärarens godtycke. De kan aldrig själva ta ansvar för sitt lärande om de inte får ta del av Den hemliga koden, utan är helt beroende av läraren som i ensamt majestät kan avgöra vad som är bra och inte.

- Det är också så, att man som lärare i princip inte kan vara helt utan föreställningar om vad som kännetecknar kvalitet (även om det kan vara svårt att kommunicera dem), vilket innebär att elevernas prestationer kommer att jämföras med de förväntningar man själv har.

- En elev som presterar i linje med de egna förväntningarna kan då få goda omdömen, medan en elev som presterar annorlunda kanske inte får särskilt goda omdömen - även om hennes arbete inte nödvändigtvis är mindre kreativt, mindre originellt. Detta är något som kan ske helt omedvetet hos läraren, eftersom man inte själv är medveten om vilka föreställningar eller förväntningar man har. En finess med att försöka formulera tydliga kriterier är därför att man som lärare medvetandegör just sina egna föreställningar eller förväntningar, och sedan gör eleverna medvetna om vilka spelregler som gäller. Att ge sken av att allt är tillåtet, men att sedan premiera endast vissa prestationer, som ligger i linje med de egna förväntningarna, är djupt problematiskt.

- Formativ bedömning handlar i grunden om en förbättrad kommunikation, så att alla vet spelreglarna och har lika chanser att nå målen.

Senast granskad: 2010-04-12