Vad kommer på provet?

Vad kommer på provet? Det är en fråga som lärare ofta får. Tobias Jansson har studerat lärares provpraxis i samhällskunskap och det visar sig att vad som kommer på provet varierar, det är inte bara minnesfrågor utan också andra kunskapsformer

Tobias Jansson har intervjuat sex lärare och analyserat deras prov för att se vilka kunskapsformer som testas på prov. I hans licentiatavhandling "Vad kommer på provet? Gymnasielärares provpraxis i samhällskunskap", Karlstads universitet 2011, framkommer att proven innehåller minnesfrågor men även andra kunskapsformer där eleverna till exempel ska visa förståelse eller förmåga att analysera.

 Andelen minnesfrågor och frågor med andra kunskapsformer varierar mellan olika lärares prov vilket, enligt författaren, gör att det finns en risk att bedömningen inte blir likvärdig. Vidare påpekar Jansson att det finns en diskrepans mellan vad lärarna vid intervjutillfället säger att de vill testa och vad proven i själva verket innehåller.

 Ramfaktorer begränsar lärarna

Jansson menar att det finns olika ramfaktorer som exempelvis arbetstid och schema som bidrar till att lärare inte har möjlighet att göra och använda den typ av prov som de önskar, det vill säga prov som innehåller fler analyserande essäfrågor. Enligt lärarna finns det dessutom ett önskemål hos eleverna att proven testar minneskunskaper där det tydligt finns ett rätt eller fel svar. Proven används främst summativt för att skapa underlag vid betygsättning.

 Resultaten är intressanta eftersom de motsäger en del tidigare forskning. Lärarna har utvecklat prov som mäter mer komplexa tankeförmågor och de menar att betygskriterierna har hjälpt till att fördjupa förståelsen av hur studiet av ämnet innehåller flera olika kunskapsformer.

Tobias Jansson har i diskussionsdelen jämfört sina resultat med tidigare forskning och analysen visar på utvecklingen av prov och hur lärare ser på provkonstruktioner inom ämnet samhällskunskap.

 I Viveca Lindbergs forskningsöversikt från 2005 nämner hon att forskning om bedömning relaterat till kunskapsformer är sällsynta och då är Tobias Janssons lic-avhandling ett viktigt bidrag till forskningsområdet. Lindberg skriver om Helena Korps Kunskapsbedömning – hur, vad och varför?, utgiven av Myndigheten för skolutveckling 2003. Skolverket ger ut en reviderad utgåva under hösten 2011. Boken behandlar vilka kunskapsbegrepp som ligger till grund för olika teorier om bedömning och hur detta förändrats över tid.

Text: Ingrid Mossberg Schüllerqvist

Senast granskad: 2016-02-06