Entreprenörskap i skolan ett tecken på nya medborgarideal

Vilka medborgarideal som skolan ska fostra till har skiftat över tid. Svensk skola har idag en betydelsefull roll i fostran av framtida entreprenörer, där fokus läggs på individens egen utveckling och ekonomiska mål. Detta har skett på bekostnad av demokratiska medborgarideal såsom solidaritet och gemensamt ansvar för samhällsutveckling, visar Eva-Lena Lindster Norberg, i avhandlingen ”Hur ska du bli när du blir stor?”

Sammanläggningsavhandlingen, som har tillkommit inom ramen för FoU-programmet Entreprenöriellt Lärande, baseras på analysen av internationella och nationella policydokument om entreprenörskap i skolan, observationsstudier och elev- och lärarintervjuer i tre gymnasieskolor. Sammantaget intervjuades 90 elever och 14 lärare, från teoretiska och yrkesförberedande gymnasieprogram. Avhandlingens syfte är att beskriva hur lärare och elever förhåller sig till entreprenörskap i skolan och vilka medborgare som fostras genom undervisning i entreprenörskap.

Entreprenörskap ska genomsyra all undervisning

Ett tydligt tecken på att entreprenörskap har blivit ett ledord i dagens svenska skola är förändrad syn på gymnasieskolas övergripande uppgift. Entreprenöriella förmågor utgör idag, tillsammans med faktakunskaper/förmågor, lärande förmågor och medborgerliga förmågor, fyra förmågor som skolan ska utveckla hos gymnasieelever.

Diskussionen om och implementering av entreprenörskap i skolan har påverkats av internationella strömningar, fortbildningssatsningar och ekonomisk retorik som betonar sambanden mellan entreprenöriella förmågor och företagsamhet å ena sidan och Sveriges internationella konkurrenskraft och ekonomiska utveckling å andra sidan. Särskilt viktig roll för spridningen av entreprenörskap i skolan har Europeiska kommissionen haft. När kommissionen beslutade 2006 om ett antal prioriterade nyckelkompetenser för livslångt lärande, blev entreprenörskap och de entreprenöriella förmågorna en av dessa nyckelkompetenser, poängterar Lindster Norberg.

Företagande det dominerande perspektivet

Två perspektiv på entreprenörskapsundervisning framträder i den svenska utbildningskontexten, visar avhandlingen. Det ena handlar om att lära elever att starta, driva och utveckla företag och på så sätt skapa nya arbetstillfällen och göra Sverige till ett konkurrenskraftigt land och en dynamisk kunskapsekonomi. Konkret innebär detta att entreprenörskap i skolan nu erbjuds till elever på alla gymnasieprogram antingen som obligatorisk kurs eller som tillvalskurs. Det andra perspektivet innefattar utveckling av specifika kompetenser som relateras till entreprenörskap, så kallade entreprenöriella förmågor: innovationstänkande, initiativtagande, nyfikenhet, nytänkande, flexibilitet, anställningsbarhet, problemlösningsförmåga, kreativitet, ansvarstagande, nyfikenhet, självständighet, samarbetsförmåga och självförtroende.

Medan det förstnämnda perspektivet har funnits i olika former i gymnasieutbildningar i flera decennier (t.ex. genom projekt som Ung Företagsamhet som startade för över 30 år sedan) har utbildningsmål med fokus på entreprenöriella förmågor inte fått någon framträdande plats förrän 2011 års skolreform, menar Lindster Norberg. Konsekvensen är att all gymnasieundervisning ska träna de entreprenöriella förmågorna och att det har ställts krav på breddning och fördjupning av lärarnas kunskaper så att de ska kunna utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser. Men både lärare och elever upplever utveckling entreprenöriella förmågor som svår att applicera i den dagliga verksamheten. Därför tycks det första perspektivet på entreprenörskap i skolan vara det dominerande, medan arbetet med att utveckla förmågorna i samtliga ämnen tycks vara alltför otydligt och svårgripbart.

Mål, vilja, intresse och erfarenheter i centrum

Studien visar att när lärarna i en av de studerade skolorna arbetar med att utveckla elevers entreprenörskap och entreprenöriella förmågor organiseras undervisningen med hjälp av konceptet Ung Företagsamhet. Undervisningen utgår från elevernas erfarenheter och intressen och i centrum står deras egen drivkraft och valfrihet något som utvecklar deras självständighet, samarbetsförmåga, ansvarsförmåga och initiativförmåga, menar Lindster Norberg. Arbetssättet som dominerar i undervisningen har sina rötter i John Deweys idéer om progressiv pedagogik, visar studien. Men här finns även väsentliga skillnader från Deweys grundtankar.

Centralt i Deweys pedagogik är att lärandet behöver utgå från elevernas erfarenheter och att man måste se dem som aktiva och kapabla deltagare i det gemensamma samhällslivet. En viktig poäng i Deweys utbildningsfilosofi är att skolan behöver ses som ett demokratiprojekt, där människor utbildas och bildas till att bli demokratiska medborgare och inte enbart en del av det ekonomiska systemet. Därmed var han kritisk till att betrakta skolan primärt som förberedelse för framtida yrkesliv.

Fokus på ekonomi och arbetsmarknad

Men när Lindster Norberg studerar entreprenörskap och entreprenöriella förmågor ser hon just fokus på ekonomi och arbetsmarknad samt att eleverna fokuserar på sig själv, sina möjligheter och sin egen utveckling. Det som tycks dominera är alltså undervisning som ska lära elever att driva sig själv, skapa sitt arbete och egen försörjning och på så sätt bidra till utvecklingen av ekonomin. Demokratitankar och medborgarfostran som finns i Deweys utbildningsfilosofi har således tonats ned, förändrats, och stöpts om. Medborgarfostran handlar idag i alltför hög grad om möjligheter till egna val och egen framgång (det som relateras till entreprenöriella förmågor) snarare än om solidaritet och att tillsammans med andra bygga ett demokratiskt samhälle (det som relateras till demokratiska förmågor), menar Lindster Norberg. Utvecklingen blir ännu tydligare i elevintervjuerna.

Entreprenöriella förmågor viktigare än demokratiska

När eleverna som intervjuades i studien fick reflektera över vilka förmågor de ansåg att de skulle behöva för framtiden var det inga elever som explicit uttalade ett behov av lärande förmågor eller medborgerliga förmågor. Däremot betonade den övervägande majoriteten av eleverna betydelsen av de entreprenöriella förmågorna. Detta tyder på att de entreprenöriella förmågorna har fått en ökad betydelse i samhället och att den så kallade entreprenörielle medborgaren har blivit ett eftersträvansvärt samhällsideal. Att entreprenöriella förmågor visar sig dominanta, tyder på att de övriga förmågorna inte tycks vara lika viktiga att lära sig och att eleverna inte ser dem som viktiga för sin framtid, konstaterar Lindster Norberg. Utvecklingen har skett trots att demokrati och solidaritet är det som står som överordnat i läroplanen, poängterar Lindster Norberg och efterfrågar större fokus på bl.a. demokratifostran.

Text: Vanja Lozic (vanja.lozic(AT)hkr.se)

Referens: Eva-Lena Lindster Norberg (2016) Hur ska du bli när du blir stor?:  En studie i svensk gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus. Umeå: Umeå universitet. Hur ska du bli när du blir stor?

Senast granskad: 2017-04-04