Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång

Om läraren tror att eleven kan lyckas ökar motivationen och därmed möjligheten att nå målen. Motivation, som bland annat definieras som individens önskan att delta i lärandeprocesser, påverkas av både inre och yttre faktorer.

Lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande och i mötet med dessa elever känner sig många lärare vilsna och ställer sig frågan ”Hur kan jag motivera mina elever?” Ibland  påverkas relationen mellan lärare och elever negativt och följden kan bli att lärare sänker förväntningarna på dessa elever.

Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University, ger i artikeln ”Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students” en översikt av utbildningsvetenskaplig och psykologisk forskning och teorier om motivationsfrämjande arbete i skolan.

Motivationsgraden påverkas av inre och yttre faktorer

Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker:

• förväntningar på elever,
• känslor som väcks vid framgång och misslyckande,
• psykisk och fysisk ansträngning,
• olika problem som individen stöter på i och utanför skolan,
• bedömningssätt,
• återkoppling från läraren osv.

Motivationen påverkas också av elevens egna och andras uppfattningar om kompetenser, färdigheter och kunskaper samt av den egna rädslan att uppfattas som inkompetent och okunnig.

Bekräfta sig själv och bli bekräftad av andra

Motivation kan även beskrivas som en process där individen ställer värdet av att anstränga sig för att klara en uppgift eller uppnå ett mål mot sannolikheten att framgångsrikt slutföra uppgiften eller nå målet, klargör Thomson och Wery. Motivationen att delta i en lärandeprocess ökar om eleven upplever att arbetsprocessen leder till att hen bekräftar sin egen förmåga och sig själv eller blir bekräftad av andra.

Utsikten att framgångsrikt lösa ett problem eller uppnå olika mål påverkas alltså av individens motivationsgrad, som i sig påverkas av den lärandemiljön eleven befinner sig i, uppgifters karaktär, individens välmående, självbild och tro på egen förmåga att klara en uppgifter samt tidigare erfarenheter och relationer till andra, sammanfattar Thomson och Wery.

Viktigt att utveckla elevens inre motivation

När man pratar om motivationsfrämjande insatser brukar man tala om inre respektive yttre motivation. Distinktionen mellan inre och yttre motivation är bara en typologi, dvs. ett sätt att göra en teoretisk klassificering, medan människors motivation är en mycket mer komplex rörelse mellan inre och yttre motivation.

Inre motivation handlar om individens egen inneboende drivkraft och nyfikenhet, dvs. behovet av att veta något, upptäcka nya saker eller delta i en aktivitet för sakens egen skull. Elever med välutvecklad inre motivation behöver ofta mycket lite yttre påverkan, t.ex. genom belöning eller en intresseväckande uppgift. De behåller bättre de inlärda kunskaperna och vågar oftast prova på nya saker, även om de känns främmande och svåra, påpekar Thomson och Wery.

Yttre motivation handlar i första hand om processer där elever belönas eller uppmuntras av en annan person, t.ex. genom materiella belöningar, betyg eller verbalt beröm. Viss kritik har riktats mot alltför stark fokus på yttre motivation eftersom den har anklagats för att likna mutor och för att kunna försvaga individens inneboende motivation, dvs. strävan att uppnå mål av sin egen vilja, menar Thomson och Wery. De båda forskarna förespråkar framförallt ett aktivt arbete med att stärka elevers inre motivation.

Tidigare misslyckande ligger bakom låg motivation

Elever med låg motivation har många misslyckade försök bakom sig och många lever med en känsla av att de inte kan lära sig, understryker Thomson och Wery och tillägger att det är viktigt att stärka elevernas självbild och självkänsla.

Enligt forskningen som Thomson och Wery hänvisar till är det vanligt att dessa elever har upprepade gånger hört andras negativa kommentarer om sina kompetenser eller personlighetsdrag. Detta kan leda till att de utvecklar en negativ självbild och självkänsla. Detta kan i sig leda till att eleverna skolkar och är utåtagerande eller ofokuserade. Det uppstår alltså en ond cirkel som både eleven och läraren har svårt att bryta sig loss ifrån.

Motivationen ökar om lärare tror på sina elever

För att minska de nämnda riskerna och skapa bättre förutsättningar för elevers lärande presenterar Thomson och Wery några konkreta råd:

• Lärarna måste tro på sina elevers förmåga och potential och veta att lärares relationer med och attityder till elever påverkar deras inställning till skolan och lärandet. Om läraren tror att eleven kan lyckas ökar elevers motivation och därmed möjligheten att nå målen.

• Det är viktigt att möta elever som visar ett ointresse för skolan där de befinner sig just nu. Lärare behöver kommunicera höga, men realistiska mål och förväntningar på elever. För att öka elevernas motivationsgrad bör lärare börja med enkla mål som eleverna kan nå. Genom att ge individanpassade men utmanande uppgifter och aktiviteter, som eleven kan lösa och delta i, kan eleverna börja känna att de är kompetenta. Forskningen visar att när individer upplever att de lyckats klara vissa mål ökar deras motivation.

• Lärare bör involvera elever i skapandet av olika projekt och få dem att göra checklistor med delmål. Genom att dela målen i mindre och mer hanterbara delar får eleverna en känsla av delaktighet och kontroll, samtidigt som de börjar uppfatta sig själv som mer kompetenta.

• Istället för att få eleverna att jämföra sig själv med andra elever bör lärare sträva efter att få eleverna att göra egna självvärderingar. Forskningen visar att konkurrensen emellan elever minskar de flestas motivationsgrad medan självvärderingen stärker deras ansvarstagande för det egna lärandet.

• Om eleven kan se ett samband mellan en skoluppgift och världen utanför skolan kommer dess inre motivation att påverkas i positiv riktning.

• Vidare understryker Thomson och Wery vikten av att göra de mest rutinmässiga uppgifterna mer roliga, spännande och intressanta.

• Elevernas lyckade prestationer och måluppfyllelser behöver berömmas och uppmärksammas, men ett beröm måste vara kopplat till ett specifikt mål och vara konkret.

Text: Vanja Lozic
vanja.lozic(at)uvet.lu.se


Wery, Jessica & Thomson, Margareta Maria (2013). "Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students" i Support for Learning. 28:3 (s.103-108). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling student
 

Senast granskad: 2015-02-16