Samarbete och reflektion för bättre undervisning

För att stärka lärares ämneskunskaper och didaktiska kompetenser behöver skolor skapa förutsättningar för kollegial, långsiktig och strukturerad kompetensutveckling. Genom kollegialt lärande i ämneslag och formaliserat samarbete med andra skolor och kommunens skolutvecklare kan lärare förbättra förutsättningarna för elevers lärande.

Med start hösten 2012 har över 40 grundskolor i fem danska kommuner infört ett kompetensutvecklingsprogram kallat QUEST (Quality In-service Education of Science Teachers). Programmet har utvecklats av forskare och lärarutbildare vid Aarhus Universitet och VIA University College (Danmark). Målet är att genom kollegialt lärande och utforskande och reflekterande arbetssätt förändra undervisningspraktik i NO-ämnen.

QUEST bygger på tanken om att kollegialt lärande bör ske genom samarbete på tre olika nivåer: a) samarbete mellan lärare inom ämneslaget, b) samarbete inom ett nätverk av ämneskoordinatorer från de skolor i kommunen som ingår i QUEST och c) samarbete mellan skolor, kommunens skolutvecklare och forskare.

Erfarenhetsutbyte vidgar vyer

Det är en fördel om ämneslaget består av skolans samtliga NO-lärare, konstaterar Birgitte Lund Nielsen m.fl. (Lund Nielsen är docent vid Centre for Science Education vid Aarhus University). Elevers kunskapsprogression och undervisningens progression kräver t.ex. att lärare från låg-, mellan- och högstadiet samarbetar med varandra. Arbete i ämneslagen möjliggör även att lärarna hjälper varandra att utveckla undervisning, utforska och prova nya idéer och initiera samarbete.

I QUEST ska ämneslagen från varje skola dessutom välja en nätverkskoordinator som ska representera skolan på möten som arrangeras inom ramen för ämneslagsnätverket.

Ämneslagsnätverket möjliggör formaliserade former av samarbete med andra skolor i kommunen. Härigenom kan lärare från olika skolor inspirera varandra och man kan undvika kunskapsmässig och erfarenhetsmässig isolering och s.k. grupptänkande (t.ex. när lärare värdesätter konformitet och inte ställer sig kritiskt till sina egna idéer). Nätverksträffar sker 4-6 gånger per år. En fast punkt på alla nätverksträffar är att samtliga nätverkskoordinatorer presenterar resultat av diskussioner och slutsatser från ämneslagsmöten.

Viktigt med tät kontakt

Mellan två nätverksträffar ska det ske minst ett ämneslagsmöte där ämneslärarna på varje skola tar ställning till beslut tagna på nätverksträffen. De diskuterar också hur de kan prova och implementera dessa beslut i sin egen undervisning. Forskningen som stödjer QUEST visar att underifrånperspektivet gör att lärarna blir mer engagerade, känner sig mer delaktiga och upplever att innehållet i kompetensutvecklingsprogram har relevans för deras undervisning.

Ytterligare en viktig del i QUEST är samarbete mellan skolor, forskare och kommunens skolutvecklare. Skolutvecklare ska bl.a. hjälpa till i utformandet av organisatoriska ramar som möjliggör nätverksbaserat samarbete. Därför är det viktigt att de har en tät kontakt med nätverkskoordinatorerna och skolledarna. Inom ramen för detta samarbete arrangeras varje vår- och hösttermin kurser för ämneslärarna. Kurserna planeras och utvecklas av nätverkskoordinatorer, kommunens skolutvecklare och forskare. Kurserna (t.ex. i Inquiry-Based Science Education, Progression, Metoder för utveckling av ämneslag och nätverkssamarbete, Lokalt bestämt fördjupningsområde) pågår under 3-5 dagar och under dessa dagar får lärarna möjlighet att utveckla sina kunskaper och kontakter med andra skolor och lärare.

Förändring av arbetskulturen tar flera år

Kompetensutveckling tar tid och kräver långsiktigt engagemang från lärare, skolledning och kommunens skolutvecklare, påpekar Nielsen m.fl. Det tar minst två år att införa QUEST, menar forskarlaget. Anledningen är att det tar lång tid för att förändra lärarnas samarbetskultur, införa kollegialt lärande och få en kontinuitet i nätverkens arbete.

Först när QUEST har blivit en central och långsiktig del av ämneslärarnas arbetssätt, dvs. när lärarna och arbetslagen har konsoliderat sina kunskaper och arbetsrutiner och arbetslagen och nätverket blivit mer självgående, kan man tala om institutionalisering av QUEST.

Planera samarbetens struktur, innehåll och process

För att kunskapsutveckling ska ske på ett effektivt sätt och beslut som tas på den ena nivån även ska få en genomslagskraft på de andra nivåerna krävs noggrann planering, välutvecklade kommunikationskanaler och tydliga samarbetsstrukturer. I detta sammanhang har skolledare och skolutvecklare en central roll eftersom de kan skapa långsiktiga organisatoriska ramar och strukturer som möjliggör och främjar förändringar av lärares arbetssätt och lärande.

Forskarlagens råd när det gäller implementering av kompetensutvecklingsprogram är att planera:

  • Strukturen: omfattning av samarbetet, tidsplaner, dagordning för möten, ekonomiska och tidsmässiga resurser osv.
  • Innehållet: vad som är relevant att diskutera i relation till lärarnas egen undervisning, skolans struktur och elevernas och lärarnas lärande osv.
  • Processen: möteskultur, arbets- och rollfördelning, konflikthantering, beslutsfattande, relationer mellan deltagarna osv.

Text: Vanja Lozic, vanja.lozic(AT)uvet.lu.se

Referenser:

Lund Nielsen, B. (2014) ”QUEST for Sustainable CPD: Scaffolding Science Teachers’  Individual and Collaborative Inquiries”. Procedia - Social and Behavioral Sciences. Volume 167, 2015, p. 56–64.

Mogensen A., M. Krabbe Sillasen, B. Lund Nielsen(2015) ”Processer der forandrer : fagteamsamarbejde efter QUEST-modellen”. MONA. 1, p. 24-48.

Senast granskad: 2015-12-22