Hur arbetar skolan med värdefrågor?

Skolans uppdrag är inte bara att förmedla kunskap. I styrdokumenten för förskolan, grundskolan och gymnasiet framgår tydligt att skolan också ska arbeta med värdefrågor. Enligt Skollagen ska utbildningen "förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på".

En del av detta sker inom ramen för undervisning i exempelvis samhällskunskap, religion och historia. Men värdegrunden ska också förmedlas i skolans vardag och dagliga rutiner. Läroplanen stadgar att "det vardagliga arbetet ska utgå från ett demokratiskt förhållningssätt" och att läraren "tillsammans med eleverna ska utveckla regler för arbetet och samvaron". Upplever elever att detta sker?

Delaktighet — men utanför klassrummet

I en etnografisk studie undersöktes hur elever i år 4-5 i grundskolan ser på delaktighet i skolans vardagsarbete. Där beskriver eleverna framförallt att de får vara delaktiga i aktiviteter som ligger i gränslandet mellan skola och elevers egen tid, där raster, läxor och speciella händelser är särskilt framträdande. Eleverna själva är också mer aktiva i att söka delaktighet utifrån aktiviteter utanför klassrummet. Det kan förstås som att dessa aktiviteter är betydelsefulla för eleverna. Men det kan också tolkas som ett tecken på underordning - att det bara är en viss typ av aktiviteter som eleverna kan ha inflytande över

Studien pekar på att elevernas upplevelse av kontinuitet påverkar i vilken mån de känner sig delaktiga. I en av de medverkande klasserna bytte eleverna lärare fem gånger under ett läsår. Det ledde till att beslut som hade tagits i demokratisk ordning med en lärare ändrades eller glömdes bort då klassen fick en ny lärare.

I studien finns flera exempel på hur eleverna måste "förtjäna delaktighet". Det kan till exempel handla om att bete sig på ett ansvarsfullt sätt. Delaktighet kan även förtjänas genom att arbeta fort. En vanlig rutin på skolan som ingick i studien var att eleverna fick göra olika former av val då de är klara med de obligatoriska uppgifterna. Det leder till en ojämlikhet, då en del elever aldrig blir färdiga och därmed aldrig får välja.

Bra med regler — om de är rimliga

I en annan svensk studie gjordes fältstudier i sex grundskoleklasser där elever fick ge sin syn på regler i skolvardagen. Över lag hade eleverna stor förståelse för reglerna i skolan. De tyckte att det är bra med regler som styr hur man ska vara mot varandra och kunde se poängen med regler som är till för att skydda från olyckor, exempelvis att man inte får springa i korridoren. De flesta elever tyckte även att det fanns fog för regler som syftar till att skapa ordning och arbetsro i klassrummet.

Däremot var många elever kritiska till en del av skolans etikettsregler. Det gällde till exempel regler om att man inte får ha mössa eller keps på sig inomhus eller att man inte får använda svordomar när man pratar. Elevernas kritik handlade antingen om att de inte fått någon förklaring till syftet med reglerna, eller att de fått en förklaring som de inte tyckte var rimlig.

Eleverna fogar sig inte passivt

Studien visar att eleverna inte fogar sig passivt i skolans regler. Förutom att de kunde vara kritiska till reglerna i sig lyfte de fram fall då reglerna inte tillämpas rättvist. Ett exempel handlar om regeln att alltid räcka upp handen innan man pratar. Där berättar eleverna att läraren ibland tillrättavisar elever som pratar utan att ha fått ordet, men att det i andra situationer verkar vara helt okej.

Eleverna är också kritiska till att lärarna själva inte alltid följer reglerna. Det kan till exempel handla om att det finns en skogräns som lärarna brukar överträda, eller om att eleverna måste vara ute på rasterna men att lärarna sitter inne i lärarrummet. Enligt forskaren bakom studien behöver det inte i sig vara ett problem att det finns olika regler för olika grupper. Men om eleverna inte förstår skälen riskerar skolan att förmedla ett budskap av att orättvisor ska accepteras och att regler är till för att lydas även om de inte är begripliga.

Tillfrågade experter: Robert Thornberg, docent i pedagogik. vid Linköpings universitet.
Referens: Avhandling av Helene Elvstrand, Linköpings universitet. Delaktighet i skolans vardagsarbete

Senast granskad: 2016-02-05