Hur ser elevers inflytande ut i praktiken?

I styrdokumenten för förskolan och förskoleklassen fastställs att barn ska ha möjlighet till inflytande över sin utbildning. För förskolans verksamhet är den övergripande riktlinjen att barn ska ha reellt inflytande över hur verksamheten utformas. För förskoleklassens del gäller att all personal i verksamheten aktivt ska arbeta med "elevers förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön".

Hur ser då barns inflytande ut i praktiken i de frivilliga skolformerna? Flertalet tidigare studier visar att den dagliga praktiken såväl i förskolan som förskoleklassen är mycket regelstyrd i sin organisation. Det framkommer speciellt vid lärarstyrda aktiviteter som till exempel samlingen. Dessa tillfällen präglas i hög grad av regler och rutiner som förskollärarna styr över och som barnen socialiseras in i. Forskning visar också att lärandeaktiviteter som lästräning och matematik inte ger utrymme för något nämnvärt inflytande, utan följer den planering som förskollärarna lagt upp.

Sällsynt med elevinflytande över innehåll och form

Forskning visar att det är ovanligt att elever utövar inflytande över ämnesinnehåll och undervisningsformer. Det verkar dock finnas skillnader mellan grundskola och gymnasieskola. För de lägre åldrarna är det vanligare med ämnesövergripande och experimenterande undervisning, som uppmuntrar till att bidra med eget inflytande och egna erfarenheter. Gymnasieskolan präglas mer av undervisning av föreläsningstyp i ämnen som är avgränsade från varandra.

För att elever ska vilja utöva inflytande över ämnesinnehåll och undervisningsformer är det viktigt att de får respons på det de bidrar med. Elever får oftast respons i samband med bedömning eller prov och därför är det viktigt att introduktionen av uppgifter hänger ihop med bedömningen av dem. Det hjälper alltså inte om elever erbjuds  inflytande och frihet vid introduktionen om det ändå redan är bestämt vad som efterfrågas och hur detta ska redovisas.

Minskat inflytande för eleverna på gymnasiet

För gymnasiet har det under de senaste åren skett en maktförskjutning där elevers inflytande minskar till förmån för en ökad kontroll från stat och avnämare som exempelvis högskolor och arbetsliv. Det är framför allt en konsekvens av 2011 års gymnasiereform och är en uttalad utbildningspolitisk ambition.

Reformen innebär en starkare central kontroll av såväl utbildningarnas dimensionering som deras utformning och innehåll. Tidigare skulle gymnasieutbildningarna dimensioneras utifrån elevers val av utbildning, nu är det istället arbetsmarknadens behov som ska avgöra. Antalet valbara kurser har minskat, kursplanerna har ett mer specificerat innehåll och undervisningen är tydligare styrd mot de specifika examensmålen för respektive program.

Lågt förtroende för elevråd

Många elever, särskilt gymnasieelever och elever i grundskolans senare årskurser, har lågt förtroende för elevrådens möjligheter att utöva inflytande och väljer istället andra vägar när de vill påverka. Intresse för att delta är lågt och det är främst flickor som tar på sig att vara representanter.

Många frågor som drivs i råden uppfattas som oviktiga och ointressanta, exempelvis behandlas sällan frågor nära knutna till undervisningen.

Många elever tycker trots allt att det är viktigt att skolan har ett elevråd eller liknande. En studie bland högstadieungdomar visar också att när elever själva bildar aktionsgrupper så tar de efter elevrådets sätt att arbeta. Därmed utgör elevrådet en slags modell för hur man kan organisera sig och bedriva påverkansarbete.

Förberedelser inför framtida inflytande

Inflytandefrågor i skolan handlar inte bara om att elever ska ha inflytande över utbildningens innehåll och hur den utförs. Eleverna ska också få möjlighet att förbereda sig inför framtida inflytande i samhället. Där visar studier att villkoren skiljer sig för olika elevgrupper.

För elever på studieförberedande program verkar skoluppgifterna i högre grad anknyta till ett samhälleligt sammanhang, medan elever på yrkesförberedande oftare uppmuntras att ägna sig åt frågor som rör deras fritid eller privata liv. Det kan exempelvis handla om att eleverna blir olika väl bekanta med att läsa och skriva debattartiklar.

Förberedelserna inför framtida inflytande handlar också om att bli van vid att delta i viktiga språkliga aktiviteter som till exempel att läsa kritiskt och att debattera. Forskning visar på vikten av att denna undervisning är tydlig. Det kan handla om att eleven får veta vilka frågor man kan ställa sig när man läser en text (till exempel "Vems perspektiv är utelämnat?") eller hur man gör för att formulera bra argument. Annars riskerar genomförandet att bli förytligat.

Tillfrågad expert: Ylva Odenbring, Högskolan i Borås, Mattias Nylund, Göteborgs universitet, Maria Rönnlund, Umeå universitet
Per-Åke Rosvall, Högskolan i Borås, Anita Norlund, Högskolan i Borås.

Senast granskad: 2016-02-05