Vad är elever intresserade av?

Det råder ingen tvekan om att barn och ungdomar har intressen och lust att lära. Men i mötet med skolans sätt att organisera innehåll i traditionella skolämnen uppstår stora utmaningar.

Lärarna befinner sig mitt i ett spänningsfält där de måste balansera mellan två uppdrag: Å ena sidan måste de styra mot de samhällsuppdrag som satts upp för skolan, å andra sidan behöver de hantera och anpassa undervisningen till elevers skilda perspektiv och förutsättningar.

Lärares och skolans attityder påverkar

Elevers intresse och motivation för olika ämnen och olika innehållsområden i skolan är ett omfattande område som sysselsatt många forskare inom olika discipliner genom åren. Ett viktigt resultat är att elevernas bilder av ämnen (som till exempel tråkiga, svåra, roliga, intressanta) inte främst bestäms av ämnet som sådant utan snarare utifrån dem som företräder ämnet.

Elevernas bilder av ämnena i skolan formas därmed av skolans och lärarnas attityder till ämnena, undervisningen och eleverna. I klassrummet skapas en bra lärandemiljö genom att pedagogen är lyhörd för elevers föreställningar, attityder, erfarenheter och intressen.

Elevers intresse för olika ämnesinnehåll varierar beroende på till exempel kön, ålder, etnicitet, föräldrar, vänner och syskon. Olika ämnens status påverkas också av vilken uppmärksamhet de ges, såväl innanför som utanför skolans väggar.

Vissa ämnen uppfattas som viktigare

Kring några ämnen förekommer nationella prov, vissa kallas för huvudämnen och somliga förekommer oftare i media och samhällsdebatt. På så vis kommer vissa ämnen att uppfattas som viktigare och mer grundläggande än andra.

I grova drag kan man säga att förmågorna läsa, skriva och räkna uppfattas som primära av både elever, föräldrar och allmänhet. Därefter följer de andra i fallande skala och längst ner kommer ofta områdena naturvetenskap och teknik. Detta sätt att uppfatta skolämnena är bekymmersamt. Alla ämnen är lika viktiga och behöver hänga ihop med varandra för att utgöra en hel utbildning.

Viktigt koppla till livet i stort

Ämnena finns inte med som en del av utbildningen för att de ska göras relevanta i skolan. De finns för att innehållet har relevans för samhället. Därmed är det viktigt att eleven uppfattar innehållet som betydelsefullt för livet och samhället i stort. Vad ska man läsa, skriva och räkna om? Var finns meningsfulla berättelser som kan ge motivation?

Utbildningen byggs upp av både innehåll och sammanhang. När det finns dynamik mellan dessa visar elever ofta intresse. Sammanhang kan skapas genom att koppla olika ämnesområden till varandra och genom att relatera innehållet till grundläggande mänskliga aktiviteter. Om utbildningen utgår från vardagliga fenomen som exempelvis mat, hälsa, tillverkning eller dans, kan olika ämnesområdena anknyta till dem och förfina förståelsen och kunskapen utifrån sina respektive perspektiv.

Ett sådant angreppssätt ger utbildningen en stark förankring i samhällsprojektet. När innehållet kopplas ihop med större sammanhang uppfattas utbildningen som mer äkta. Det blir också lättare att diskutera vad olika utmaningar består av och hur de kan hanteras.
Det omvända kan bli en utbildning som uppfattas som uppbyggd av ämnen och innehåll som inte ingår i något, som är frikopplade från varandra såväl som från samhället och det personliga livet. Risken är då att skolan blir en plats där ämnesinnehåll reproduceras i relation till betyg och bedömning istället för i relation till omgivande samhälle.

Litet utrymme för elevers engagemang

I svensk och nordisk klassrumsforskning är det ovanligt att se elever som är uttalat engagerade i lektionsinnehållet. Det kan tyckas förvånande, då enkät- och intervjuundersökningar visar att elever tycker att skolan är viktig och ser den som betydelsefull för kommande utbildnings- och yrkesval.

Detta ointresse kan delvis förklaras av att det inte uppfattas som legitimt att kunna och vilja prestera, särskilt i de högre årskurserna. Det orsakas också av den starka rutinisering och inramning av undervisningens innehåll som dominerar många klassrum.

Det här kan framstå som en dyster beskrivning av tillståndet i klassrummen. Delvis är det så. Men det är viktigt att komma ihåg att för elever är klassrummet och lektioner en stor del av vardagen, på samma sätt som arbetslivets arbetsdagar är för vuxna. Även om man inte så ofta uttrycker entusiasm så kan man ändå trivas rätt bra i skolan, vilket många elever också uppger att de gör.

Tillfrågade experter: Fritjof Sahlström, docent i pedagogik vid Helsingfors universitet, Daniel Sundberg, forskare och lärare inom området utbildning och skola vid Linnéuniversitetet och Anders Jidesjö,  lärare och forskare på Tema Vatten i natur och samhället, vid Linköpings universitet.

Senast granskad: 2016-02-05