Vad är skolan ur elevens perspektiv?

När forskning och utvärdering om elevperspektiv slog igenom i Sverige var det som komplement till de enklare resultatutvärderingar staten brukade genomföra. Det räcker inte bara att jämföra mål med resultat utan vi måste förstå processerna däremellan om vi ska kunna genomföra rimliga reformer och en god lärarutbildning.

Det gör också att vi behöver närma oss livet i skolan med andra forskningsmetoder utöver analyser av registerdata och enkäter, som exempelvis videofilm, deltagande observation, brevväxling och intervjuer. Genom att studera livet i skolan i dess helhet och inte bara studieresultat växer en mer komplex bild fram som handlar om de sociala relationerna elever emellan samt mellan elever och lärare. Dessutom ger detta en bättre förståelse för hur skolan som central plats i ungdomars liv formar deras identiteter.

Ur ett elevperspektiv framträder också en bild av att skolan kan innebära väldigt olika saker i barnens och ungdomarnas uppväxt. Denna variation behöver beskrivas och förstås för att bättre kunna förbereda blivande lärare på den komplexitet de kommer att möta

Bra skola är mycket mer än bara bra undervisning

I forskningsprojektet "Skolan suger, eller?" fick drygt 200 elever i åldrarna 11—15 år reflektera över sin skolmiljö i skrift. Syftet var bland annat att synliggöra elevers röster i förhållande till hur skolan kan bli den bästa platsen för lärande.

Svaren visar tydligt hur skolan ur elevens perspektiv är mycket mer än själva undervisningen. Elevernas berättelser handlade lika mycket om den sociala miljön, de tidsmässiga ramarna och grundläggande behov som mat, värme och fysisk aktivitet. Eleverna betonade också hur viktiga dessa aspekter är för möjligheterna för lärande.

Vänner och lärare en viktig del av skolmiljön

För att skolmiljön ska vara en bra plats för lärande måste den enligt eleverna präglas av goda relationer mellan klasskompisar och lärarare samt ömsesidig förståelse och respekt.

Eleverna betonade vikten av att bli lyssnade till, att ha trevliga och uppskattande vänner, att tillhöra en grupp och att bli sedda och förstådda. Läraren som person är mycket viktig för elevernas upplevelse av ämnet, och i ett vidare perspektiv även för upplevelserna av skolan i sin helhet.

Olika åsikter om skolans tidsramar

Många av elevernas berättelser innehöll reflektioner om tidsregleringen i skolan. De uttryckte ett missnöje med hur tiden struktureras och regleras i skolan och gav förslag på hur detta skulle kunna hanteras bättre både på individ- och gruppnivå. Bland annat reflekterade de över när skoldagen börjar och slutar.

Det fanns dock många olika och ibland motsatta önskemål om hur tidsramarna borde förändras. För att bättre kunna påverka tidsregleringen i sin helhet förordade eleverna flexibilitet.

Tillgodosedda behov gör det lättare att lära sig

Elevernas reflektioner förmedlade även vikten av att uppfylla grundläggande behov för att känna välbefinnande och få bra förutsättningar för lärande. Deras önskemål handlade bland annat om ökad valfrihet kring skolmaten, större möjligheter till fysisk aktivitet och utomhusaktiviteter samt tid för avslappning under skoldagen. De reflekterade även kring hur klassrummen kan göras trevligare och mysigare, med lugna färger, behaglig temperatur och sköna stolar.

Att ha tillgodosett såväl de fysiska som de sociala behoven är, enligt eleverna, en förutsättning för att lärande ska ske. Sammantaget kan deras reflektioner ses som kritik mot flera aspekter av den nuvarande lärandemiljön. Samtidigt betonar de även positiva aspekter. Dessa positiva aspekter, tillsammans med elevernas önskningar och visioner, kan ses som vägar till framtida skolutveckling.

En del av förslagen från eleverna i forskningsprojektet är visserligen svåra att uppfylla inom skolans ramar. Men de kan ändå utgöra en bra utgångspunkt för diskussion och därmed hjälpa till att staka ut riktningen för vad som kan förbättras och utvecklas.

Tillfrågade experter:
Eva Alerby, professor, och Ulrika Bergmark, universitetslektor, vid institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet. Christian Lundahl, docent och lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet samt professor vid Estetisk-filosofiska fakulteten, Karlstad universitet.

Senast granskad: 2016-02-12