Vilka möjligheter och risker finns med elevinflytande?

Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur undervisningen organiseras har dessutom inte bara betydelse för elevers inflytande i skolan.

Genom att öva sig att delta för att agera för inflytande är eleven mer förberedd att agera för inflytande i kommande arbets- och föreningsliv. Det vill säga, det är troligt att en elev som lärt sig former för inflytande har lättare att organisera sitt arbete utifrån dessa former även i framtiden.

Eget ansvar kan förstärka sociala klyftor

Inflytande och ansvar kan också innebära risker. De senaste decenniernas decentralisering och utbildningsreformer har inneburit en ansvarsförskjutning där det förutsätts att elever kan och vill ta ansvar, vara flexibla och initiativrika.

I klassrummet innebär detta ofta att elever ställs inför en mängd val som kan medföra konsekvenser som lärare kanske inte förväntat sig. När verksamheter erbjuder elever valfrihet och personliga val skapas en oreflekterad social reproduktion och selektion grundat på elevers kulturella och sociala kapital.

Många elevers val är helt enkelt kontraproduktiva. Exempel på det är när elever väljer enklare matematikuppgifter än vad de egentligen skulle kunna klara av. Valet handlar då snarare om att få uppgiften gjord så snabbt som möjligt, istället för att välja uppgifter för att skaffa sig höga betyg och därmed skolframgångar. Kraven på utmaningar uteblir.

Ansvarsförskjutningen och med den valfriheten, förstärker snarare de sociala skillnaderna än utjämnar dem. Tilltron till individens valfrihet har med andra ord inte inneburit någon större förändring för elevers möjligheter till framtida livschanser. Det har istället inneburit en förskjutning av lärandets resurser från resurssvaga till resursstarka grupper trots en retorik om en mer kreativ skola som skall verka i  motsatt riktning mot social inkludering och lust att lära.

Individers val är inte isolerade

Inflytande förknippas ibland med individualisering, och en uppfattning om att maximalt inflytande innebär maximal anpassning till individens behov. Det är dock viktigt att komma ihåg att en individs inflytande och val ovillkorligen påverkar andra individers möjligheter att göra val.
Därmed finns risk att undervisning anpassas och individualiseras utifrån dem som hörs och har resurser för att agera för inflytande, medan de som saknar detta marginaliseras.

En alltför starkt individualiserad undervisning är också svår att hantera inom en skola med snäva ekonomiska ramar och stora elevgrupper. Vid ett sådant sätt att undervisa är det lätt att lärarens tid inte räcker till och då finns risk att främst de elever som vet hur de ska navigera för att få lärarens uppmärksamhet får inflytande.

I en studie i gymnasieskolan efterfrågade elever som hade svårt att göra sin röst hörd, och som därmed inte fick så mycket lärartid vid individuella uppgifter, fler gemensamma genomgångar. Därmed menade de att lärartiden skulle fördelas mer rättvist. Men i och med att eleverna hade svårt att göra sin röst hörd hade de svårt att påverka och under läsåret som studien pågick förändrades inte undervisningen efter deras önskemål.

Elevinflytande kan leda till marginalisering

I gymnasieskolan uppges elever vid yrkesförberedande program ha större möjlighet till inflytande över undervisningens innehåll och form än elever vid studieförberedande program.

Samtidigt visar nya studier att yrkeselevernas synbart större inflytande främst handlar om att förhandla bort studietid och dra ner på kraven i skolan. Däremot hade de betydligt svårare att vinna gehör när de ville få ut mer av sin utbildning. Det närmast motsatta gällde vid de studieförberedande programmen.

Här kan elevernas inflytande te sig kontraproduktivt, då många yrken idag kräver traditionellt "teoretiska" kunskaper och för att behörighetskraven för flera kvinnodominerade yrken idag ligger på högskolenivå.

Detta visar på vikten av att analysera elevers inflytandeförsök för att fundera över frågor vem som egentligen får inflytande över vad och varför. Risken är annars att det som ser ut som inflytande för några elevgrupper istället handlar om att befästa sin låga position i skolan och senare i samhället.

Tillfrågade experter: Marianne Dovemark, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, Per-Åke Rosvall, Högskolan i Borås och Carina Hjelmér, universitetsadjunkt vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.

Senast granskad: 2016-02-05