På vilket sätt förändrar IT-verktyg undervisningen?

De flesta forskare är överens om att informations- och kommunikationsteknologi, IKT, har stor potential för bättre lärande, men att detta inte sker per automatik i takt med teknikens utveckling. Det handlar om på vilket sätt man för in den i undervisningen. Pedagogiken är oerhört viktig.

Om man endast använder en dator till självrättande övningar och som skrivmaskin för uppsatser förändras inte mycket jämfört med att använda en lärobok med motsvarande aktiviteter, och papper och penna.

Om man däremot börjar använda ny teknik som ett verktyg och en arena så finns goda möjligheter för en spännande utveckling.

Digitala verktyg kan öka motivationen

Många lärare vittnar om att när elever får möjlighet att utforska världen mer på egen hand, utifrån egna perspektiv och intressen, och har möjlighet att skapa mer själva — exempelvis bloggar, wikis och digitala presentationer — så kan ett djupare intresse väckas och en större motivation skapas.

Möjligheter till variation, individanpassning och möjligheten att ta in världen i klassrummet med aktuellt och intressant material bär stor potential. En annan positiv aspekt kan vara att man rör sig i en värld där många elever känner sig hemmastadda.

Tekniken i sig förbättrar inte undervisningen

Faror av att använda IKT i undervisningen kan vara om det endast blir teknik för teknikens egen skull, utan ett klart syfte, och att tekniken inte tas in i undervisningen på ett naturligt sätt.

Mycket tid kan också gå till spillo om elever inte förstår vad de ska göra eller halkar in på "fel" Internetsidor. Problem med "klipp och klistra" förkommer också ganska ofta. Samtidigt visar detta på nya aspekter av skrivande, som också omfattar förmågan att välja relevanta texter och komponera dessa på ett nytt sätt.

Några saker som har visat sig ge positiva resultat är:

  • Att allt man gör med datorer har ett tydligt syfte — såväl för lärare som för elever.
  • Att man ger eleverna mycket tydliga instruktioner.
  • Att man inte enbart använder Internet till faktasökning utan även ger elever länkar till hemsidor som man vet är användbara, för att på så sätt motverka planlöst surfande.
  • Att man arbetar på sätt som inte uppmuntrar plagiat. Exempelvis genom mer personligt inriktade uppgifter där man inte bara rakt av kan klippa och klistra fakta.

En stor utmaning för lärarna

Den förändrade situation som IKT-användning innebär kan verka skrämmande för lärarna. Dels kan lärare ha en rädsla för att man inte behärskar tekniken och därmed framstår som inkompetenta inför sina elever. Dels kan det finnas en rädsla för att förlora kontrollen över innehållet.

Att förlora kontrollen över innehållet kan dels innebära att man är rädd att inte få med alla kunskapsbitar om man går ifrån ett traditionellt läromedel och dels att man är rädd för att inte ha kontroll över vad man kan möta. Om elever ger sig ut på Internet för att använda texter, ljudfiler, videoklipp, etcetera, kan man stöta på massor som läraren inte känner till — även med en gedigen utbildning och erfarenhet.

Forskningen runt digitala läromedel ökar, men studierna kan ändå anses vara relativt få. Samspelet mellan digitala läromedel och traditionella pappersbaserade läromedel finns det endast ett fåtal exempel på.

Det finns olika bud hos forskarna runt hur användandet av digitala läromedel har förändrat undervisningen. Det rör sig mellan optimism till pessimism. Men det är bara som enstaka projekt, vilket gör det svårt att uttala sig generellt.

Tillfrågade experter: Maria Estling Vannestål, lektor i engelska forskar runt IT i språkundervisningen, Linnéuniversitet, Susanne V Knudsen, professor i pedagogisk textforskning, Högskolan i Vestfold.

Text: Anders Calderon

Senast granskad: 2015-01-27