Dramaarbete kräver ökad kompetens och mer tid

Drama kan med fördel användas för att fördjupa förståelse och inlevelse i lärandet i olika ämnesområden. Men för att drama ska bli en integrerad del av undervisningen krävs både mer kunskaper och tid för att utveckla drama som hjälpmedel i den ämnesrelaterade undervisningen menar forskare.

Dramaarbete saknar en egen kursplan för grundskolan och ämnet får ett begränsat utrymme i skolan, förklarar Kristina Fredriksson, forskare i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Möjligheten att använda drama i undervisningen begränsas av det faktum att man i skolan skiljer mellan praktiska och teoretiska ämnen och att teoretisk kunskap värderas högre.

Dessutom har en instrumentell syn på lärande fått en framskjuten plats. Fredriksson ställer frågan vad som händer med de konstnärliga uttrycksmedlen idag när skolan alltmer fokuserar på ”fasta” kunskaper som kan uppfattas som nyttigare och enklare att mäta.

I avhandlingen, ”Drama som pedagogisk möjlighet: En intervjustudie med lärare i grundskolan” konstaterar Kristina Fredriksson att drama primärt används som ett socialt projekt eller som ett hjälpmedel i den ämnesrelaterade undervisningen d.v.s. att drama används som ett medel för att nå andra kunskapsmål. I en mycket begränsad omfattning används dramaarbete för att utveckla elevers teaterfärdigheter.

Studien baseras på intervjuer med elva grundskolelärare. Fredriksson säger att det har varit svårt att hitta lärare som regelbundet jobbar med drama i undervisningen. Enligt henne är det vanligare att drama som lärandemetod används i arbetet med yngre barn.

Dramats undervisningspotential

Lärarna som ingår i studien använder drama i huvudsak för att arbeta med elevers personliga utveckling, värdegrundsfrågor och för att stärka gruppens sociala samhörighet. I andra hand används drama i estetiskt-konstnärligt syfte.

Drama som ett socialt projekt handlar om att stärka elevers empatiska förmåga, fostra demokratiska medborgare, synliggöra och diskutera orättvisor samt utforska olika alternativa lösningar eller styra till ett givet beteende. De intervjuade lärarna menar även att syftet är att bidra till en ökad trygghet i gruppen, t.ex. att lära sig att hantera och förhindra konflikter i gruppen.

Avhandlingen visar att drama kan användas för att illustrera och levandegöra ämnesmässigt stoff eller för att få elever att reflektera över, utforska och problematisera ett ämnesområde.

• Den illustrativa arbetsmetoden, där eleverna får närma sig ett färdigt kunskapsstoff på ett annorlunda sätt, är det dominerande arbetssättet. I detta sammanhang används drama för att motivera eleverna och variera undervisning (t.ex. göra den mer lek- och lustfylld).

• Den utforskande och problematiserande arbetsmetoden kan exempelvis användas för att betrakta ett fenomen utifrån olika perspektiv. Därigenom kan man vidga elevers perspektiv på sig själv och sin omvärld.

Hinder som påverkar dramaarbete

Tiden är den viktigaste yttre faktorn som påverkar lärarnas möjlighet att använda drama som pedagogisk lärandeprocess. Studien visar att det är vanligast att lärarna arbetar med den så kallade illustrativa och instrumentella dramatiseringen med stilbilder, improvisationer och dramaövningar. Det är mindre vanligt att de arbetar med mer omfattande dramatiseringsprojekt eftersom dessa kräver mer tid och större didaktisk kunskap, men som har större potential att utveckla elevers fantasi och reflekterande och empatiska förmåga.

Fredriksson menar att drama får en marginaliserad plats i undervisningen. Drama har inte någon egen kursplan och finns därmed inte heller med på schemat som ett specifikt ämne. I den målstyrda skolan fokuserar man dessutom på mätbara teoretiska kunskaper.  Ett ökat antal prov påverkar estetiska lärandeperspektiv negativt. Lärarna framhåller att de skulle vilja använda dramaarbete i större utsträckning men att den instrumentella kunskapssynen är ett hinder för denna arbetsmetod, framförallt i arbetet med äldre elever.

Vidare påverkas möjligheten att använda drama i undervisningssammanhang av lokalers utformning, elevgruppens storlek och samarbetet mellan lärare i arbetslaget.

Ytterligare en viktig faktor som påverkar dramaarbetes plats i skolan är lärares varierande didaktiska kunskaper när det gäller drama som undervisningsmetod. Eftersom lärare känner sig osäkra kring sina kompetenser vill de helst överlämna drama till dramapedagoger. Problemet är att dessa ämnesspecialister endast sporadiskt jobbar med eleverna och därför har bristande kunskaper om eleverna, säger Fredriksson.

Slutsatsen är att lärarna behöver fördjupade kunskaper om hur man jobbar med drama och hur man kan dramatisera ett undervisningsområde.

Text: Vanja Lozic

Referens
Fredriksson, Kristina. Drama som pedagogisk möjlighet: En intervjustudie med lärare i grundskolan. Linköping University Electronic Press. Linköping 2013.

Drama som pedagogisk möjlighet: En intervjustudie med lärare i grundskolan

Senast granskad: 2016-02-12