Förändrad slöjdlärarroll ställer nya krav

Slöjdämnet har genomgått betydande förändringar över tid. I den senaste kursplanen har språket en framskjuten placering. Det ställer nya krav på slöjdlärare som fostrats i en tradition där hantverket varit i centrum.

Slöjdämnets vara eller icke vara har varit föremål för flera mediala utspel de senaste åren. I en ledarartikel i Expressen från 2016 frågar sig skribenten om det verkligen är nödvändigt att eleverna undervisas i slöjd under större delen av sin grundskoletid. Artikeln ledde till en högljudd mediedebatt om olika ämnens nytta och dessutom till ett smörknivsuppror där ett stort antal slöjdlärare lät elever tillverka smörknivar som sedan skickades till ledarskribenten.

I en annan ledare, denna gång från 2017 i Dagens Nyheter, jämfördes slöjdämnet med hemkunskap. Skribenten konstaterade att hemkunskapen bör prioriteras högre än slöjd eftersom alla måste kunna laga mat medan inte alla längre behöver kunna hantera hammare eller symaskin.

Förändras i takt med samhället

Det är den här typen av debatter och åsikter som Åsa Jeansson använder som utgångspunkt för sin avhandling Vad, hur och varför i slöjdämnet. Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen. Förutsättningen för undersökningen är att slöjdämnet, liksom skolan, förändrats i takt med samhällets förändringar. Jeansson frågar sig vilken roll slöjdämnet får i en skola där teoretiska kunskaper alltmer kommit att premieras. Det blir särskilt tydligt i Lgr 11, den senaste läroplanen för grundskolan.

Jeansson vill fånga textillärares uppfattningar om undervisning och vad som formar utformandet av slöjdämnet, utifrån hur ämnet tar sig uttryck i kursplanens formuleringar. De didaktiska frågorna vad, hur och varför är därför centrala. Hon har intervjuat 17 textillärare med stor spridning i ålder och erfarenhet och bett dem beskriva sin undervisning och sin förståelse av ämnet.

Skiftande syn på ämnets syfte

De intervjuade lärarna uttrycker varierande föreställningar om slöjdämnets syfte. Att öka elevernas självkänsla och tro på sig själva och sin förmåga ser flera som ett viktigt syfte, även om kursplanen inte beskriver ett sådant syfte. Andra skäl som anges till varför ämnet är viktigt är att det ökar elevernas kreativitet, problemlösnings- och tankeförmåga. Ämnet får ibland en kompensatorisk prägel då det ses som något av ett andningshål från skolans alla teoretiska ämnen. Ytterligare ett syfte med ämnet som lärarna lyfter fram är att det övar elevernas motorik.

Studien visar alltså att textillärarna har en egen förståelse av slöjdämnet och de relaterar ämnet olika starkt till kursplanen. Påfallande är att hantverksanknytningen inte lyfts fram särskilt tydligt i lärarnas utsagor. Om syftet med ämnet varit tydligare preciserat i kursplanen vore det kanske enklare att formulera sig generellt om ämnet, funderar Jeansson.

Viktigt med intressant innehåll för eleverna

När det gäller ämnesinnehållet är lärarna däremot överens om hantverkets centrala plats. De har själva en gedigen hantverksbakgrund och synen på ämnesinnehållet är hämtad från äldre kollegor som arbetat i enlighet med tidigare kursplaner. Viktigt är att innehållet är intressant för eleverna och dem själva. Flera framhåller att slöjd som ämne innehåller hantverket och ”något annat”. Det kan bero på att ämnet i kursplanen beskrivs som manuellt och intellektuellt arbete i förening. Arbetsprocessen blir därför viktig.

Tolkningsbar kursplan spelar roll

Lärarna ger en samfälld bild av hur undervisningen går till. Lektionerna inleds med genomgång i stor grupp för att sätta in undervisningen i ett sammanhang. Därefter arbetar eleverna själva med hjälp av arbetsbeskrivningar och läraren går runt och ger individuell handledning. Större delen av lektionstiden ägnas åt den typen av undervisning. Den syftar både till att eleverna ska lära sig teknikerna för att känna personlig tillfredsställelse och till att ge läraren bedömningsunderlag. Ofta bryts i dag arbetet med hantverk i slutet av lektionen och eleverna får skriftligt dokumentera vad som skett.

Att undervisningen delvis är traditionell och bygger på lärarnas egna upplevelser av att lära sig textilt hantverk kan bero på kursplanens tolkningsbarhet, menar Åsa Jeansson. Flera lärare uppger att de är besvikna på att kursplanen inte beskriver hur undervisning i slöjd ska genomföras och vilka hantverk som ska ingå, vilket de hade förväntat sig inför revideringen i samband med Lgr11.

Ett av syftena med den nya läroplanen var ökad tydlighet, vilket skulle borga för ökad likvärdighet. Lärarna anser sig inte få tillräckligt stöd av kursplanen. Däremot är förmågor i syftet och teman i det centrala innehållet tydligare preciserade än tidigare. Kursplanen är också tydlig avseende dokumentation, planering och utvärdering, något som bidragit till vissa förändringar i undervisningens genomförande. En del av lektionstiden läggs på att eleverna får reflektera över sin arbetsprocess och sitt lärande.

Slöjdämnet som språkämne

Enligt den nya kursplanen ska eleverna använda slöjdspecifika begrepp och kunna uttrycka sig språkligt om sina val och sitt lärande. Ämnesinnehållet upplevs av lärarna som breddat och mer teoretiskt än tidigare. Vanligen sker planering och dokumentation skriftligt. Skrivandet kan ge ökad förståelse för det praktiska arbetet och synliggöra den egna utvecklingen, tror Jeansson. Lärarna har emellertid skilda åsikter om teoretiseringen av ämnet. Även om några ställer sig positiva till utvecklingen uttrycker de flesta att eleverna vill arbeta med hantverket under hela lektionspassen. De flesta är dock överens om att det teoretiska perspektivet på slöjd bidrar till en statushöjning för ämnet.

Skrivande är inte nytt i slöjdämnet, konstaterar Jeansson. Vad som däremot är nytt i Lgr11 är att det kopplas till bedömning. I kunskapskraven betonas att eleverna ska kunna synliggöra sina val och sin arbetsprocess språkligt. För att erhålla ett högt betyg räcker det således inte med hantverksskicklighet. I undervisningen spelar därför skrivande och reflektion en viktig roll för bedömningen av förmågorna. Men lärarna tar ett stort ansvar för att hitta sätt som underlättar för elever som har svårt att uttrycka sig i ord att visa hur de tänker i sin arbetsprocess. Läraren pratar och ställer frågor under lektionen och eleverna kan få redovisa muntligt. Det betyder att läraren tar ett ökat ansvar för att elever med språkliga svårigheter ska nå målen, något som enligt Jeanssons mening kan diskuteras ur ett likvärdighetsperspektiv.

Slöjden och framtiden

Undersökningens lärare hade vissa bekymmer att förhålla sig till de krav som ställs i den nya kursplanen. Det verkade ovana vid att sätta ord på sin undervisning. Däremot var de trygga i sina hantverkskunskaper. Morgondagens slöjdlärare kommer att ha genomgått en mer språkbaserad utbildning, men de behöver inte vara speciellt hantverksmässigt kunniga.

Utifrån en sådan beskrivning diskuterar Jeansson tre möjliga framtidsscenarier för slöjdämnet. De nya lärarnas kompetensprofil kan peka på en utveckling mot mer textnära tolkningar av kursplanen och ökad mätbarhet, något som också ligger i linje med globala utbildningstrender där tydliga kunskapskrav och mätbarhet är viktiga ingredienser. Sverige har alltmer kommit att bli en del av en internationell utbildningskontext. I ljuset av den är en annan möjlig utveckling att ämnet får minskad betydelse. Det är bara i de nordiska länderna slöjd är ett obligatoriskt ämne. En tredje möjlig utvecklingsväg för ämnet är att det får verka på andra villkor och inte handla så mycket om bedömning av allmängiltiga förmågor.

I debatter om slöjdämnet, som de som förekommit i media de senaste åren, glöms att ämnet består av processen, hantverket och ”känslor av välmående”, skriver Jeansson. Att hantverksarbete kan ge upphov till självkänsla och glädje riskerar dock att hamna i bakgrunden om man endast har kunskapsresultat för ögonen.

Text: Martin Malmström (martin.malmstrom@uvet.lu.se)

Referens: Jeansson, Åsa (2017). Vad, hur och varför i slöjdämnet: textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2017 Vad, hur och varför i slöjdämnet


 

 
Senast granskad: 2017-10-12