Grupparbete – en utmaning för både lärare och elever

Grupparbete utvecklar intellektuella och sociala förmågor såsom begreppsinlärning, problemlösning, demokratiskt arbetssätt, språklig kommunikation och förmåga till samarbete. Grupparbete gynnas av uppgifter med sammanhållen karaktär, gemensamt produktkrav, ospecificerat innehåll och fast form. Om dessa kriterier inte är uppfyllda ökar risken för samarbetsproblem i gruppen, något som missgynnar måluppfyllelsen menar forskare.

I sin avhandling ”Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete” studerar Karin Forslund Frykedal, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet, en skolas användning av grupparbete. Syftet med avhandlingen är att öka kunskaperna om och förståelsen för grupparbete som undervisningsmetod. Studien baseras på 13 elevintervjuer och klassrumsobservationer med elever i årskurs 4 till 9 i en grundskola.

Tydliga mål och beskrivningar av arbetsprocessen

Grupparbete gynnas av uppgifter med sammanhållen karaktär, gemensamt produktkrav, ospecificerat innehåll och fast form, menar Forslund Frykedal. Om dessa kriterier inte är uppfyllda ökar risken för samarbetsproblem i gruppen, något som missgynnar måluppfyllelsen.

Ospecificerat innehåll innebär att eleverna har ganska fria val när det gäller att välja ett ämne, tema eller innehåll i ett praktiskt/estetiskt projekt. Eftersom eleverna måste fatta ett gemensamt beslut om innehållet, gynnas interaktion och kommunikation mellan eleverna, konstaterar Forslund Frykedal. Detta i sig skapar ett större beroende bland gruppmedlemmarna. Studien visar dock att det är vanligare med specificerat innehåll.

Uppgiftens form beskriver ramar för utförande och arbetsgång för olika delar. En fast form innebär att eleverna får hjälp med att strukturera arbetsprocessen och de ges vägledning i hur de ska gå tillväga för att uppnå målen, förklarar Forslund Frykedal. När uppgiftens form är vag måste eleverna komma överens om vilka steg som ska göras för att de ska uppnå målen. En osäkerhet kring vad som ska göras ger utrymme för olika viljor att ta plats. Dessa faktorer kan leda till frustration och konflikter i gruppen.

Likaså är det viktigt att lärare och elever vet exakt hur arbeten bedöms. För att eleverna ska ta ett individuellt ansvar i gruppen krävs det att de bedöms både individuellt och gemensamt, förklarar Forslund Frykedal.

Skapa förutsättningar för kollaborativt arbete

Uppgiftens karaktär sätter ramar för hur eleverna ska interagera med varandra och om de ska arbeta tillsammans eller individuellt. Om uppgiften är sammanhållen måste eleverna samarbeta med varandra för att lyckas. Varje gruppmedlems bidrag är en förutsättning för att uppgiften ska kunna utföras och för att eleverna ska nå en optimal prestation.

Så kallade öppna kollaborativa uppgifter skapar förutsättningar för att eleverna ska använda varandras resurser för att hitta lösningar, utbyta erfarenheter, förklara sina argument och se ett problem från olika perspektiv. Med andra ord måste eleverna kommunicera med varandra för att ge arbetet en struktur, menar Forslund Frykedal.

Uppgifterna som förekommer i de analyserade lärandemiljöerna är nästan alltid delbara. En delbar uppgift med fast form ger mindre beroende eftersom eleverna kan jobba individuellt med uppgiften, konstaterar Forslund Frykedal.

Även slutproduktens utformning påverkar lärandet

Produkten är resultatet av en genomförd uppgift och kan utformas så att den främjar antingen ett samarbete eller ett individuellt arbetssätt. Ju mer som måste skapas gemensamt desto mer blir eleverna beroende av varandras prestation.

Med individuella produkter har den enskilde eleven ett större eget ansvar medan det blir mer av gemensamt ansvar när produkten är gemensam.

Heterogena grupper främjar lärande

I heterogena grupper kan lärare skapa rika och varierade lärandesituationer. Eleverna måste använda varandras erfarenheter och kunskaper. Studien visar att elever med mindre utvecklade ämneskunskaper presterar bättre i heterogena grupper. När heterogena grupper ges en kollaborativ uppgift förväntas elever med bättre ämneskunskaper hjälpa gruppen att nå målen. På så sätt ökar de andra medlemmarnas kunskaper. Genom att förklara och förtydliga saker till andra ökar man också sin egen förståelse av innehållet, utvecklar nya perspektiv och konstruerar en bättre utarbetad kognitiv förståelse, skriver Forslund Frykedal.

Tänk på grupprocesser

Det är viktigt med kunskaper om grupprocesser.  Enligt Forslund Frykedal är följande aspekter viktiga att ha i åtanke när man utformar arbetsgrupper:

• Positivt beroende kan skapa samarbete och medlemmarna stöttar varandra medan negativt beroende skapar konkurrens i gruppen och det finns en tävlan eller rivalitet mellan medlemmarna.
• För att en grupparbetssituation ska bli samarbetsvänlig krävs positivt ömsesidigt beroende, tillit i gruppen, individuellt ansvar, stödjande interaktion, social förmåga och reflektion kring grupprocesser.
• Undervisning i olika samarbetsformer ökar elevernas prestation och lärande när de arbetar tillsammans i grupp. Elever som tränats i samarbete lär sig mer, är mer motiverade och känner en större samhörighet med gruppen och är mer mottagliga för kamraternas behov och kommentarer.

Text: Vanja Lozic
 

Referens
Forslund Frykedal, Karin (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete: om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete: om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssitua

Senast granskad: 2016-02-12