Högpresterande elever har många lässtrategier

Konkret textarbete och genremedvetenhet är nycklar för att höja elevers läsförmåga. Det tror forskaren Yvonne Hallesson som undersökt goda läsares beskrivningar av den egna läsningen. Utmärkande är att de har en uppsättning av lässtrategier för olika typer av texter.

Svenska ungdomars läsförmåga har diskuterats under ett flertal år, inte minst efter försämrade resultat i flera av de internationella studierna, såsom PISA och PIRLS, även om de allra senaste resultaten visat en positiv trend för de svenska eleverna. Vikten av att arbeta med elevers läsfärdigheter har uppmärksammats brett. I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, betonas arbetet med lässtrategier, ett begrepp som också den pedagogiska litteraturen kommit att intressera sig för. En lässtrategi kan beskrivas som en aktiv handling för att förstå en text. I resultaten från den senaste PIRLS-undersökningen framkommer att andelen elever som fått arbeta med lässtrategier i undervisningen ökat under den senaste tioårsperioden.

Forskning om goda läsare

Debatten har ofta handlat om lågpresterande elever. Men för goda exempel kan det vara relevant att också intressera sig för de högpresterande. Det har språkforskaren Yvonne Hallesson gjort. I en artikel baserad på sin licentiatuppsats undersöker hon hur goda läsare går tillväga. Om goda läsare finns en del forskning men vad som gör Hallessons forskning speciell är att hon har intresserat sig för elevernas egna utsagor om sina lässtrategier. Artikelns material består huvudsakligen av förstaårsgymnasisters textkommentarer om sitt eget läsande av sakprosatexter. Eleverna gick på en skola med hög intagningspoäng. I undersökningen delades de in i tre kategorier utifrån en så kallad läspositionsanalys av deras läsförmåga: ytposition, medelposition och djupposition. Ungefär hälften av eleverna placerades i kategorin djupposition och kan betraktas som goda läsare.

Strategiska problemlösare

Eleverna i undersökningen anpassade sin läsning utifrån textens karaktär och vad syftet med läsningen var. En text som av eleverna betraktades som lätt läste många elever rakt igenom. Vid läsning av texter de ansåg vara svårare använde de högpresterande eleverna minst två olika lässtrategier. De strök under, läste om, antecknade eller letade svar på frågor i texten.

En vanlig strategi bland de goda läsarna var att först läsa för att få översikt och sedan läsa om med ett specifikt syfte, till exempel att gå tillbaka till svåra avsnitt. På så vis kontrollerar de att de förstått vad de läst. I hela gruppen var det vanligt att stryka under det viktiga, men bland de goda läsarna fanns en större medvetenhet om vad och varför de strök under, såsom att ta ut det viktigaste, identifiera skribentens åsikter och hitta samband. De visade prov på väl utvecklad genremedvetenhet.

När det gäller svårare texter skilde sig de goda läsarna från övriga elever genom att använda fler och ibland andra strategier. Exempel på strategier är att stanna upp och fundera över det man läst eller vad man inte förstått, att sammanfatta stycken, läsa texten högt och skriva egna frågor utifrån texten. Hallesson konstaterar att ett utmärkande drag för goda läsare är att de kan finna lösningar på egen hand, till exempel att slå upp svåra ord eller fundera på dem utifrån sammanhanget. De har också förmågan att fokusera på det som är viktigt.

Hur läser eleverna svåra texter?

Eleverna i undersökningen uttalar sig också om vad som försvårar läsningen. De kan stöta på problem när ämnet är okänt, texten består av svåra ord och har komplicerad struktur. De nämner också krånglig meningsbyggnad och att texten innehåller störande element som citat eller källhänvisningar.

Ett sätt att undvika att fastna i de störande delarna är att försöka koncentrera sig på huvudinnehållet och bortse från det som gör det svårt. En annan strategi för att ta sig an svårare texter är att skaffa sig överblick över ”textbaserade ledtrådar” som rubriker. Att använda kunskaper om texters form och uppbyggnad är kännetecknande för goda läsare, framhåller Hallesson. Det är också vanligt att de goda läsarna har utvecklat någon individuell strategi som fungerar för just dem. Det kan till exempel handla om att söka lugn och ro eller att skriva egna frågor till texten.

Skolans arbete med läsning

Ett viktigt mål för skolans arbete med läsning är att göra eleverna medvetna om vilka lässtrategier som finns och hur de kan användas, menar Hallesson. Hon tror också att elevernas genremedvetenhet behöver utvecklas så att de kan anpassa strategierna till den text de läser. Av det skälet vill Hallesson slå ett slag för medvetet arbetet med genrer och genretypiska drag.

Slutligen poängteras vikten av bredd och djup i läsningen och ett medvetet textarbete. Läsningen kan ske såväl individuellt som kollektivt.

Text: Martin Malmström (martin.malmstrom@uvet.lu.se)

Hallesson, Ylva (2017). Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser. Forskning om undervisning och lärande 4(2).

Senast granskad: 2018-02-08