Interkulturellt förhållningssätt bra för modersmålsämnet

Förändrad syn på modersmålsämnet och integrering av modersmålslärarna i skolans egen organisation kan motverka lärarnas isolering och ämnets underordnade position. På så sätt kan skolan bli en mer inkluderande social och kulturell mötesplats.

I avhandlingen ”Moving together – conditions for intercultural development at a highly diverse Swedish school” analyserar utbildningsvetaren Helena Avery modersmålsämnets och modersmålslärarnas status och roll i en mångetnisk grundskola. Hon har intervjuat 18 lärare (sex klasslärare, sex modersmålslärare och sex lärare i svenska som andraspråk), fyra rektorer, tre bibliotekarier och 50 elever från låg- och mellanstadiet. Särskilt fokus läggs på förutsättningar för samtal mellan olika professioner, samarbete mellan dem och skolutvecklingsarbete. Intervjuerna har kompletterats med deltagandeobservationer. För att förstå relationer mellan olika lärargrupper använder Avery begreppet interkulturalitet och interkulturellt förhållningssätt.

Interkulturalitet förutsätter dialog och öppenhet

Interkulturalitet och interkulturellt förhållningssätt är komplexa begrepp som har definierats på en mängd olika sätt, poängterar Avery. Förenklat handlar det om en skolorganisation som strävar efter jämställdhet och öppnar för mångfald av röster och tar till vara olika lärares och elevers kompetenser och erfarenheter. Förespråkare av interkulturalitet understryker också vikten av ömsesidig förståelse och att öppna skolan för nya tolkningssätt och didaktiska överväganden.

Interkulturellt förhållningssätt förutsätter perspektivskifte, dialog och samarbete. Skilda erfarenheter och åsiktsskillnader bör inte gömmas undan utan ska synliggöras och användas för att ifrågasätta dominerande tolkningsramar, arbetssätt och normer, poängterar Avery med hänvisning till tidigare forskning.

Förtroende och respekt en förutsättning

En viktig förutsättning för dialog, reflektion, förändringsbenägenhet och öppenhet är att det existerar tillitsfulla relationer, förtroende och respekt mellan olika individer. Tillit och ömsesidighet skapar förutsättningar för en lyssnande kultur och att man tar till sig nya idéer, hittar kompromisser och nya vägar. Väletablerade relationer gör det också lättare att hantera olika utmaningar som kan uppstå när skilda perspektiv möts. Ytterligare en viktig förutsättning för interkulturellt förhållningssätt är att i skolan existerar kommunikations- och möteszoner där olika personer kan utbyta idéer, tankar och erfarenheter och samarbeta för att utveckla verksamheten.

Men avhandlingen visar att det finns stora brister när det gäller samarbete i skolan, inte minst mellan klasslärare och modersmålslärare, samt mellan lärare och bibliotekarier. Trots att individer möter samma elever i en gemensam skolmiljö saknas organiserat samarbete mellan dem.

Ta till vara modersmålslärarnas erfarenheter

Skolutvecklande och elevcentrerade kontakter mellan modersmålslärare och klasslärare liksom samarbete mellan dem är svåra att uppnå eftersom de olika lärargrupperna tillhör skilda administrativa enheter, visar studien. Klasslärarna är en integrerad del av skolans verksamhet medan modersmålslärarna försätts i en social och/eller organisatorisk isolering, i alla fall i relation till den skola de arbetar på. Däremot är de en integrerad del i kommunens modersmålsenhet.

Klasslärarna är alltså anställda av skolan, det är själva skolan som ansvarar för deras fortbildning och schemaläggning och det är här lärarna organiseras i arbetslag. Modersmålslärarna är däremot kopplade till och anställda av kommunens modersmålsenhet, där de förbereder lektionerna, deltar i fortbildningen och bedriver skolutvecklande och kompetenshöjande arbete tillsammans med andra modersmålslärare.

Interkulturella möte viktiga 

Symptomatiskt för isoleringstendenser är att modersmålsundervisning sker utanför ordinarie undervisningstid eller när skolans andra lärare har andra mer skolövergripande arbetsuppgifter. Likaså får studiehandledare (dvs. lärare som ska stödja nyanlända elevers lärande på deras modersmål) varken tillräcklig information i förväg om vad som ska göras i ämnet. Detta försvårar deras planering och anpassning av handledning till elevens behov.  Studiehandledares arbetsvillkor kännetecknas alltså av omedelbar respons på klasslärarnas villkor snarare än av långsiktig planering, ömsesidighet och samverkan.

Avhandlingens kanske viktigaste slutsats är att bristande kontakt mellan lärarna, det vill säga avsaknaden av interkulturella möten, gör att modersmålslärarnas värdefulla erfarenheter, didaktiska kunskaper och kännedom om eleverna inte tas till vara och används för pedagogiskt utvecklingsarbete på själva skolan.

Synen på modersmålsämnet viktig

Även om organisationsstrukturerna är en viktig orsaksförklaring är det viktigt att understryka att synen på modersmålsämnet och modersmålslärarna spelar en avgörande roll för problemens förekomst, påpekar Avery.

Istället för att betrakta elevernas flerspråkighet och invandrarbakgrund som en resurs ses dessa elevers identiteter, erfarenheter och kunskaper som en belastning. Likaså förkastas deras flerspråkighet till det privata eller den ses som en vid-sidan-om-skolan angelägenhet. Karakteristisk för den underordnade positionen som modersmålet intar i skolan avspeglas i förbudet att tala andra språk än svenska eller engelska. På så sätt ges dessa språk en överordnad position i skolan medan alla andra språk avvisas till det privata. Dessutom betraktas inte modersmålsämnen och alltså även modersmålslärarna som en resurs i sig utan som ett medel för att uppnå mål i andra skolämnen, visar studien.

Flera mötespunkter och mer tid för utvecklingsarbete

En genomgripande organisationsförändring och implementering av interkulturellt förhållningssätt fordrar att både kommunen och den enskilda skolan utformar explicita och långsiktiga handlingsprogram för hur man ska införliva interkulturellt förhållningsätt i verksamheten. I förändringsarbetet behöver man fokusera på att överskrida administrativa gränser såsom mellan den enskilda skolan och kommunens modersmålsenhet, mellan låg- och mellanstadiet, mellan klasslärare och modersmålslärare och inte minst mellan lärare och bibliotekarier. Personer som arbetar med olika elever under hela deras skolgång måste kunna mötas i det dagliga arbetet och samarbeta kring pedagogisk utveckling, menar Avery.

Men förändringen behöver även ske på en övergripande skolpolitisk nivå, konstaterar Avery. Så som arbetssituationen ser ut idag för de lärare som ingick i studien, så upplever lärarna en ökad administrativ börda. Poängen är att ständigt nya direktiv och ökade krav på dokumentation och bedömning tar tid från värdefullt pedagogiskt utvecklingsarbete.

Text: Vanja Lozic (vanja.lozic(AT)hkr.se)

Avery, Helen (2016) Moving together – conditions for intercultural development at a highly diverse Swedish school. Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication. Moving together

Senast granskad: 2017-06-01