Självständighet kräver att elever lär sig hur man lär sig

Arbetsmetoder såsom eget arbete och så kallade ”work plans” kräver elevernas självständighet, självreglering och motivation. Men många elever har stora svårigheter eftersom de saknar ansvarstagande, centrala färdigheter och blir lämnade för sig själva. För att eleverna ska lyckas med eget arbete och ”work plans” behöver de lärarnas vägledning och stöd i hur man lär sig och arbetar självständigt.

Förenklat kan man säga att arbetsmetoden ”eget arbete” innebär att elever arbetar med vissa uppgifter på egen hand och i egen takt. Arbetsmetoden ställer höga krav på elevernas förmåga att planerar sitt lärande. I Norge används på motsvarande sätt ”work plans” – Lärare planerar och beskriver vad eleverna ska göra inom ett visst ämnesområde under en viss begränsad tidsperiod (t.ex. en till två veckor). Samtidigt ges eleverna friheten att välja vilka uppgifter de ska arbeta med och hur.

De båda arbetsmetoderna har mycket gemensamt med självreglerat lärande, konstaterar Cecilie Dalland och Kersti Klette i artikeln “Individual teaching methods: Work plans as a tool for promoting self-regulated learning in lower secondary classrooms?”. Den norska studien baseras på videoinspelningar av fem matematikklasser (42 lektioner) och intervjuer med såväl lärare som elever.

Framgångsrikt lärande fordrar självreglerande elever

Under det senaste decenniet har självreglerat lärande blivit både ett centralt lärandemål i flera länders utbildningssystem och ett viktigt utbildningsvetenskapligt forskningsämne, poängterar Dalland och Klette. Grundidén bakom självreglerat lärande är att framgångsrikt lärande kräver självreglerande elever och att skolans och lärarnas roll är att arbeta på ett sådant sätt att eleverna utvecklar ansvar för sin egen lärprocess, självständighet och initiativförmåga. Skolan behöver med andra ord arbeta aktivt med att eleverna lära sig hur man lär sig.

Ett viktigt kännetecken för självreglerande elever är att de är självständiga och reflekterande och kan ta ett aktivt ansvar för sitt eget lärande. Vidare har elever som utvecklat sina självreglerande förmågor en stark inre motivation och förmågan att självständigt och tillsammans med andra kunna planera sitt lärande och sätta upp egna mål. Samarbetsförmågan och ett aktivt sökande efter hjälp är också viktiga för att lyckas med studierna, påpekar Dalland och Klette, som är biträdande professor respektive professor, verksamma vid två lärarutbildningar i Norge. Framgångsrikt lärande fordrar även att eleverna kan dra lärdomar från sina tidigare misstag och korrigera sitt lärande och anpassa det till nya situationer, problem, uppgifter och ämnen.

Elever har svårt att strukturera sitt eget lärande

Men att genomföra och främja självreglerat lärande har visat sig vara svårt. Dallands och Kletters artikel liksom flera andra studier som författarna hänvisar till visar nämligen att när eleverna ska arbeta självständigt och ansvara, organisera, reglera och leda sitt eget lärande (t.ex. vid ”eget arbete” och ”work plans”) väljer många elever bristfälliga lärandestrategier – t.ex. att arbete med enkla snarare än komplexa arbetsuppgifter eller att skjuta upp sitt skolarbete till ett annat tillfälle eller rent av aldrig utföra sina arbetsuppgifter.

Många väljer bristfälliga strategier och får för lite hjälp

Dallands och Klettes, liksom flera andra studier, visar att många elever använder tiden för grupparbete och samarbete för sociala ändamål snarare än för skolrelaterade arbetsuppgifter eller väljer att arbeta självständigt istället för att samarbeta med eller be andra om hjälp,

Lärarna å sin sida accepterar alltför ofta elevernas negativa förhållningssätt till lärande och lärarna erbjuder sällan stöd och vägledning i hur eleverna ska arbeta självständigt, öka sin egen motivation och välja lämpliga lärandestrategier, konstaterar författarna. Vidare visar studien att istället för att ge utmanande uppgifter och aktiviteter för alla elever, organiseras undervisningen så att de elever som är snabba på att lösa arbetsuppgifterna får oftast ännu fler uppgifter av samma svårighetsgrad – det blir alltså mer av det samma. Dallands och Klettes slutsats är att lärarna behöver ta en mer aktiv roll i och ansvar för genomförande av självreglerat lärande.

Viktigt med vägledning i hur man lär sig

Självreglerat lärande handlar om att lära eleverna hur man lär sig på egen hand och tillsammans med andra, påpekar författarna. Tidigare forskning har betonat just vikten av att lära eleverna olika lärandestrategier och hur de ska använda dem och i vilka situationer. Betydelsen av att ge eleverna kontinuerliga instruktioner, återkommande visa vilka förväntningar läraren har på dem och ge regelbunden och konstruktiv feedback om deras lärandestrategier är ytterligare några centrala framgångsfaktorer. Forskningen har även framhållit att när eleverna har en klar bild av vad som ska göras och dessutom får extern feedback främjas deras egen motivation och drivkraft, menar författarna.

Sammantaget är det viktigt att betrakta elevernas utveckling mot ett självreglerat lärande  som en kollektiv process där både lärare och klasskamrater har en avgörande roll. Att vara självständig är med andra ord inte i motsättning med kollektiva lärandeprocesser.

Text: Vanja Lozic (vanja.lozic(AT)hkr.se)

Referens: Cecilie P. Dalland & Kirsti Klette. “Individual teaching methods: Work plans as a tool for promoting self-regulated learning in lower secondary classrooms?”. Education Inquiry. Vol. 7, No. 4, December 2016, pp. 381-404 Individual teaching methods

Senast granskad: 2017-01-27